Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Allmänpolitisk debatt

BENGT WESTERBERG (fp), 1994-10-19 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Några kommentarer till det som

Johan Lönnroth och Marianne Samuelsson sade.

Johan Lönnroth påstod att EU bygger upp högre

murar mot omvärlden. Det är naturligtvis inte

avsikten att EU skall bygga upp högre murar. I den

mån det händer något i förhållande till omvärlden är

det snarare att murarna minskas för att så småningom

försvinna.

Teko kan tas som ett intressant exempel. Det är

riktigt att det svenska medlemskapet gör att vi inte

kan ha kvar ett system med slopade importkvoter,

utan dem får vi återinföra - visserligen så att importen

kan fortsätta i samma utsträckning som nu, men ändå.

Det är naturligtvis ett steg tillbaka. Men i GATT-

överenskommelsen ligger att de här murarna kommer

att försvinna i slutet av det här årtiondet gentemot

Östeuropa och i början av nästa sekel gentemot resten

av världen. Det är ett steg framåt, och det innebär

minskade murar - inte ökade murar.

Det är intressant att Johan Lönnroth just nu

diskuterar EU på den punkten. EU:s politik påminner

ju mycket om det som var Vänsterpartiets politik -

åtminstone för några år sedan, då vi i Sverige fattade

beslut om att ta bort importrestriktionerna. Då gick

Vänsterpartiet, jag tror som enda parti här i riksdagen,

emot detta. Nu har man plötsligt anslutit sig och sagt

att det här är ett fel med EU. Jag tycker inte att det

argumentet bär särskilt långt.

Marianne Samuelsson fortsätter att upprepa att

den lagstiftande makten inte längre kommer att finnas

i Sverige om vi väljer att bli medlem i EU. Kan

Marianne Samuelsson verkligen på fullt allvar mena

att de olika EU-medlemsländernas parlament inte

längre spelar någon som helst roll, att det danska

Folketinget inte längre ägnar sig åt

lagstiftningsarbete? Det är ett fullständigt groteskt

påstående, tycker jag. Jag tror inte att några

parlamentariker ute i Europa skulle vara beredda att

instämma i att de inte längre spelar någon roll.

Marianne Samuelsson påstår i praktiken att det

tyska förbundsdagsvalet häromdagen inte var ett

riktigt val, att det skulle vara ett betydelselöst val som

inte spelar någon som helst roll. Det är naturligtvis en

helt orimlig ståndpunkt som hon förfäktar.

Marianne Samuelsson nämnde också

utrikespolitiken och påstod att Sverige inte skulle

kunna inta en viss ståndpunkt i Förenta nationerna.

Det är inte sant att det är så. På det utrikespolitiska

området gäller enhällighet. Länderna är skyldiga att

diskutera och att försöka nå fram till enhälliga

ståndpunkter. Det är naturligtvis en stor fördel om

man kan göra det, därför att sedan kan EU, för

närvarande Västeuropa, agera enhälligt. Man kan ha

större möjligheter att nå framgång i andra

internationella sammanhang.

Om enighet inte uppnås, om länderna inte enas om

en gemensam utrikespolitik, står det naturligtvis

Sverige fritt att framföra ståndpunkter i t.ex. Förenta

nationerna. Det gör dagens EU-medlemsländer vid

upprepade tillfällen både där och i andra

internationella sammanhang.

Sedan tycker jag ändå att det här med miljön är

intressant. Vi vet ju att ett stort problem när det gäller

internationell miljöpolitik är att det ofta, när man

samlas i stora sammanhang, stannar vid deklarationer,

allmänna målsättningar. Sedan händer det inte särskilt

mycket mera. EU skiljer sig där från andra

internationella organisationer, därför att man i EU kan

fatta majoritetsbeslut. Jag tycker att man skulle kunna

göra det i ännu större utsträckning än man hitintills

kunnat göra. Men man kan ändå fatta majoritetsbeslut.

Då vill jag fråga Marianne Samuelsson om hon

tycker att det är rimligt att behålla en ordning i

världen som innebär att man inte någonsin kan fatta

majoritetsbeslut i viktiga miljöpolitiska frågor. Är det

rimligt att det land som vill göra de minsta insatserna

i det här internationella samarbetet alltid skall

bestämma takten? Eller kan man inte se det som en

stor fördel för miljön att vi faktiskt har fått till stånd

en ordning i Europa som gör att man kan fatta

majoritetsbeslut på det här området? Och skulle det

inte vara en poäng om EU också kunde fatta beslut

om att införa eller höja koldioxidavgiften? Då skulle

vi kunna göra det i Sverige också. Jag tycker att det

skulle vara utomordentligt bra för miljön.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT WESTERBERG (fp): Allmänpolitisk debatt (1994-10-19) — PRESS0