Fru talman! Jag delar Marianne Samuelssons
uppfattning på ytterligare några punkter. Hon har rätt
när hon konstaterar att vi redan sitter på Europatåget.
Jag sade alltså inte att vi skulle gå ombord på det. Jag
sade att vid ett nej stiger vi av. Om vi sitter på ett tåg
och sedan stiger av för att gå åt ett annat håll är det
troligt att det får betydande konsekvenser för Sverige.
Det är dessa konsekvenser som jag tycker att nej-
sidan skall försöka ta sig samman och redovisa.
Miljöpartiet och nej-sidan talar oerhört gärna om
sin vilja till internationellt samarbete med alla. Det
låter kanske bestickande för dem som inte riktigt
förstår vad det handlar om. De säger ju samtidigt nej
till det verkligt stora tunga samarbete som finns i
Europa. Det omfattar i dag 350-360 miljoner
människor. Finland och Österrike ansluter sig nu till
det. I nästa omgång kommer det att omfatta Polen,
Tjeckien, Slovakien och Ungern. Sedan kommer det
att gå vidare österut.
Detta samarbete som är grundläggande och
avgörande för Europa vill de inte vara med om, men
de är med på allt annat. De vill jobba ihop med
filatelister och alla möjliga grupper, men i de
avgörande sammanhangen vill Miljöpartiet inte vara
med. Det bottnar alldeles säkert i en världsbild, men
det är inte min världsbild. Det är en mycket inskränkt
världsbild. Det är därför som jag hoppas att svenska
folket skall ha förnuft att följa andra än dem som
lockar till isolationism. Det är precis vad Miljöpartiet
och Vänsterpartiet står för i det här fallet.