Herr talman! Som tidigare sagt är det fascinerande
i den här debatten att de båda huvudmotståndarna som
fanns för drygt en månad sedan i valdebatterna - det
borgerliga alternativet kontra Socialdemokraterna -
nu är absolut rörande överens om hela den kommande
politiken. Det är ju så mycket av den kommande
politiken som ryms i medlemskapet.
Jag skall försöka svara på en del av alla de frågor
som nu haglar från alla håll över oss som tycker som
folket gör i den här frågan. Det finns fortfarande en
majoritet av svenskar som tycker exakt som
Miljöpartiets och Vänsterpartiets företrädare i
riksdagen. Tyvärr speglas inte människors åsikt i den
här kammaren utan här har man tagit en annan
ställning.
Vi tycker nämligen att Sverige faktiskt har det
förfärligt bra. Internationellt sett har vi ett bra läge. Vi
har en bra ekonomi. Vi har en bra miljö. Vi har goda
förutsättningar att klara oss i ett internationellt
samarbete som bl.a. självfallet bygger på att vi kan ha
rätten att upprätta våra egna handelsavtal.
Jag är mycket förvånad över att man nu accepterar
att ingå i den gemensamma handelspolitiken där
Sverige faktiskt tidigare har kritiserat EU, bl.a. i
GATT. Nu får vi höra här att EU:s politik är så bra
och att man kommer att värna om den i GATT. Ja, det
måste man självfallet göra. Sverige kommer inte att
ha en egen röst i GATT och kunna kritisera EU,
eftersom man skall tala med en röst.
Det är precis det som står i artikel J 2. Det står
bl.a. så här: Medlemsstaterna skall sörja för att deras
nationella politik är i överensstämmelse med de
gemensamma ståndpunkterna. Medlemsstaterna skall
samordna sitt agerande inom internationella
organisationer och på internationella konferenser. De
skall hävda de gemensamma ståndpunkterna i dessa
forum. Inom internationella organisationer och på
internationella konferenser där inte samtliga
medlemsstater deltar skall de medlemsstater som
deltar hävda de gemensamma ståndpunkterna.
Det är intressant. Sverige har alltså inte sagt
någonting om att man tänker hävda en egen
utrikespolitik. Man har accepterat Maastrichtavtalet
precis som det är, till skillnad från Danmark som
faktiskt har sagt att man accepterar varken EU:s
ekonomiska politik eller till fullo den utrikes- och
säkerhetspolitik som förs, utan vill ha betänketid.
När det gäller den ekonomiska politiken är det
intressant att man plötsligt tycker att EU:s
ekonomiska politik är så fantastiskt bra - EU:s
ekonomiska politik, som bl.a. har lett till den höga
arbetslöshet som vi har i dag. Det var när vi anpassade
den ekonomiska politiken till EU som vi fick just hög
arbetslöshet. Det var när vi knöt kronan till ecun som
svensk exportindustri fick stora problem därför att de
inte klarade att konkurrera. Vi fick ju också uppleva
hur regeringen krampaktigt försökte hålla kvar kronan
vid ecun till stora kostnader för svensk ekonomi. Jag
är faktiskt förvånad över denna rörande enighet
mellan den borgerliga och den socialdemokratiska
politiken. Men den bekräftar det som vi hela tiden har
sagt, nämligen att det inte finns två EU. Det finns ett
EU, och det är det som Sverige och ja-sägarpartierna
har sökt medlemskap i och därför också måste
acceptera.
Carl Bildt sade att vi skulle måla en tydlig bild av
ett icke-medlemskap. Ja, i dag är väl bilden väldigt
tydlig för väldigt många människor. Vad vi har i dag
är ju ett icke-medlemskap. Vad vi inte har i dag är en
aktiv utrikes- och säkerhetspolitik, en aktiv
ekonomisk politik som bygger på att vi skall kunna
klara oss och stå utanför den europeiska unionen.
Sedan är jag också förvånad över det hot som
ständigt kommer från ja-sidan, nämligen att EES-
avtalet skall rasa i alla bitar. Det var ingenting som ni
sade när vi kritiserade innehållet i EES-avtalet när det
antogs. Vi kritiserade EES-avtalet på grundval av att
det var ett dåligt framförhandlat avtal, framför allt ur
miljösynpunkt, och på grundval av att Sverige mitt
under förhandlingarna sökte medlemskap i den
europeiska unionen. Det gjorde att det inte var
speciellt intressant att förhandla fram ett bra avtal. Så
gör man normalt inte när man är inne i förhandlingar
mellan flera länder. Det var precis det som Sverige
fick kritik för av de andra parterna.