Fru talman! Det här ärendet, regeringens fördel-
ning av stöd till lokala investeringsprogram, har två
ingångar. Den ena handlar just om det faktum att
regeringen har gått in i myndighets ställe och överta-
git förvaltningsuppgifter. Vi har sett det tidigare i ett
ärende förra året som kom att kallas för Sydafrikaä-
rendet. Det tillvägagångssättet, att regeringen alltså
går in i myndighets ställe, förde inte med sig någon
lycka den gången, och det gör det inte heller i detta
fall.
Rent praktiskt innebär det nya arbetsuppgifter för
ett eller flera departement, arbetsuppgifter som man
inte har en uppbyggd organisation för. Det märks i
det här ärendet. Stark kritik har kommit in när det
gäller den korta ansökningstiden i fråga om de här
miljöinvesteringarna, när det gäller fördelningen av
pengar, när det gäller hur man har motiverat varför
vissa kommuner har fått avslag på sina ansökningar,
när det gäller uppföljning och utvärdering av investe-
ringarna osv.
Måluppfyllelsen - det gäller alltså det mål som
departementet självt hade sagt när det gäller de här
investeringsbidragen - har varit diskutabel när det
gäller t.ex. nya arbetstillfällen, igångsättandet av nya
projekt, verksamheter över hela landet och annat. När
det gäller den allra sista punkten har det visat sig att
den del av Sverige som ligger norr om tullarna här i
Stockholm har fått en mycket liten andel av miljöin-
vesteringarna. Det finns en risk att beredningen av
ärenden förlorar i kvalitet när hastigt uppkomna or-
ganisationer inom Regeringskansliet ska träda i myn-
dighets ställe.
Den andra ingången är möjligen värre. När rege-
ringen går in i myndighets ställe kan misstanke upp-
komma om att ovidkommande politiska hänsyn tas. I
och med det sätts ovälden i beredningen i fråga. I just
detta ärende har misstanke riktats mot regeringen om
att regeringen har tagit partipolitiska hänsyn när det
gäller fördelningen av dessa investeringspengar. När
det gäller den misstanken har också ett forsknings-
team använt en statistisk metod som är tillämplig just
i ett sådant fall som vi har. Forskarna har funnit ett
mycket starkt samband mellan de kommuner som har
fått dessa investeringspengar och andelen rörliga, dvs.
mest påverkbara, väljare i respektive kommun.
Forskningsteamet har undersökt en mängd olika vari-
abler men i inget annat fall funnit ett liknande sam-
band. Man har testat olika miljövariabler, arbets-
marknadsvariabler, ekonomiska variabler och politis-
ka variabler och funnit små samband i några fall.
Däremot har man alltså funnit ett mycket starkt sam-
band mellan rörliga väljare som var viktiga i det
kommande valet och miljöinvesteringspengarna.
Dåvarande miljöministern, Anna Lindh, sade också i
vår utfrågning att det var fråga om projektbidrag och
att det var meningen att de skulle få hög publicitet.
Misstankar om röstmaximering förstärks om man
erinrar sig hur det kungjordes att en viss kommun
fick del av miljöpengarna. Det var inte sällan statsrå-
det själv som t.ex. på olika typer av partimöten
släppte nyheten om att en viss kommun hade fått ett
antal miljoner till miljöinvesteringar.
Vi är alltså starkt tveksamma till att förvaltnings-
uppgifter som normalt ligger på myndigheter förs
över till Regeringskansliet. Av den anledningen yrkar
jag bifall till reservation nr 1.