Fru talman! All offentlig makt utgår från folket,
och riksdagen är dess främsta företrädare. Riksdagens
kontrollmakt är fundamental för att demokratin ska
fungera väl. Utgångspunkten är att alla offentliga
beslutsfattare som utövar makt ska kontrolleras.
Konstitutionsutskottets uppgift är att granska
statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas
handläggning. Utgångspunkten är att alla som utövar
offentlig makt ska kontrolleras. Det är viktigt med en
löpande granskning som upprepas år efter år. Jag
tycker att denna granskning är ett mål i sig utan att
det därmed ska vara ett mål att finna felaktigheter
som leder till kritik av statsråd.
Det är ett värde i sig att den som utövar och har
makt att besluta också vet att besluten och tjäns-
teutövningen faktiskt granskas. Granskningen, öppen
och offentlig, är i sig ett viktigt demokratiskt instru-
ment som måste hanteras med mycket stor respekt
och varsamhet.
Fru talman! All offentlig makt utgår som sagt från
folket, och riksdagen är dess främsta företrädare. Men
riksdagens företrädare i konstitutionsutskottet har till
uppgift att just granska makten, ej att vara en dom-
stol.
Den granskning som KU är satt att genomföra är
till för att förebygga missbruk av makt. En bra ge-
nomförd granskning har till uppgift att utveckla de-
mokratin, att försöka utveckla och i längden också
förändra demokratins arbetsformer samt att vara
uppmärksam på att det konkreta maktutövandet också
förändras över tid. Därför är dagens debatt en viktig
del i uppdraget att ständigt återvinna de demokratiska
värdena och ständigt göra nya och överraskande
granskningar av en makt som är beroende av folkets
vilja.
Det söks ofta efter skiljelinjer i bedömningen av
granskningsunderlaget. Det kan i sig vara intressant,
men kanske lika intressanta är de faktiska bedöm-
ningarna där utskottet markerar ett samlat och enigt
granskningsresultat.
Vad är det då för frågeställningar som vi återfin-
ner i årets anmälningar, och vad har vårens gransk-
ning givit för resultat som är värda att reflektera över
och reagera på? Det som jag tycker att det finns an-
ledning att uppmärksamma i årets granskning är att
det är ett flertal granskningsanmälningar och att
granskningsarbetet har ringat in Regeringskansliets
och regeringens handläggning av ett flertal ärenden.
Det är ärenden i vilka det på ett eller annat sätt från
anmälarens sida har ansetts att det funnits eller finns
betydande brister just i handläggningen och tveksam-
heter till att denna handläggning förlagts till Rege-
ringskansliet. Anmälningarna som berör både de
lokala investeringsprogrammen och Östersjömiljar-
den har i granskningen visat på frågetecken i just
administrationen. Det är brister som naturligtvis inte
är försvarbara när det gäller utdelning av medel eller
ansökningsförfarande och som lätt leder till spekula-
tioner och ifrågasättande av om det gjorts rättvisa
bedömningar. Även om det i något fall också innebu-
rit att oppositionen reservat sig för kritik riktad mot
ett enskilt statsråd är det egentligen fenomenet att
Regeringskansliet har åtagit sig förvaltningsuppgifter
som mer naturligt borde åligga myndigheter som i
grunden är av intresse för kritik. Det är därför natur-
ligtvis viktigt att det finns tydlighet både i ansök-
ningsförfarandet och i fråga om vilka kriterier som
ska gälla när medel beviljas t.ex. Bara misstanke om
att ovidkommande politiska hänsyn har tagits måste
tas på allvar. Därför, fru talman, handlar naturligtvis
den viktiga frågan om det lämpliga i att regeringen
över huvud taget övertar uppgifter som rätteligen
borde ligga hos självständiga myndigheter. Detta
aktiva övertagande av myndighetsuppgifter måste
noga följas, även om det i sig inte är konstitutionellt
felaktigt.
Fru talman! Det finns stor samstämmighet i de
flesta av granskningens bedömningar. Det som natur-
ligtvis har uppmärksammats och ska uppmärksammas
är att statsrådet Rosengren har så många gransknings-
anmälningar riktade mot sig i sitt utövande som stats-
råd. Antalet i sig säger naturligtvis ingenting om ifall
det är befogat med en granskning och om det i
granskningen är befogat med kritik eller ej. Men
faktum är att det har riktats kritik, därtill av ett enigt
utskott. De fyra borgerliga reservanterna har vid ett
par tillfällen gjort andra bedömningar. De har valt att
vara mer tydliga och gå längre i sin kritik än vad
socialdemokraterna har valt att göra.
Både Västkustbanan och konsultupphandlingen i
samband med Telia-Telenor borde enligt Centerpar-
tiet resulterat i en hårdare bedömning.
Det är också värt att uppmärksamma att utskottet
har gjort en granskning avseende Näringsdeparte-
mentet som beredningsorgan, inte just för att det har
varit någon skiljelinje i denna. Bara för att det har
återkommit ett flertal anmälningar som berör Nä-
ringsdepartementet kan det därmed inte anses att det
inte fungerar som beredningsorgan, enligt 7 kap.
regeringsformen. Men utskottet betonar trots allt
vikten av att ansvaret för departementsindelning och
ansvaret för fördelning åligger statsministern. Ut-
skottet utgår ifrån att statsministern försäkrar sig om
att det ansvarsområde som åligger Näringsdeparte-
mentet inte är för omfattande.
Fru talman! Eftersom ärendet inte kommer åter i
de senare debatterna, vill jag för ett kort ögonblick
lyfta fram granskningen av transportstödsförordning-
en och det faktum att den har fått en retroaktiv verkan
för företagare. Som granskningen har visat strider inte
detta mot regeringsformens retroaktivitetsförbud.
Men det bör ändå uppmärksammas att det är mycket
olyckligt och otillfredsställande att regler får en ne-
gativ retroaktivitet för näringsidkare. Detta bekräftar
också näringsministern.
Nu har granskningen visat att problemen med
tidsbristerna uppkom på grund av handläggning som
den svenska regeringen inte själv kunde ta ansvar för.
Men det hindrar inte, vilket också ministern bekräftar,
att Näringsdepartementet kunde ha vidtagit åtgärder
som gjort att berörda företag fått information på ett
tidigare stadium.
Fru talman! Att statsråd uttalar sig är väl naturligt,
och att statsråd i likhet med andra medborgare har rätt
att göra så i olika sammanhang har konstaterats tidi-
gare och konstateras igen. Denna form av anmälning-
ar återkommer som sagt varje år. I årets granskning
finns dock en anmälan som handlar om statsminis-
terns uttalande om att kommunerna bör höja socialbi-
dragsnormen med anledning av höjningen av barnbi-
draget. Det är riktigt att statsministern får uttala sig.
Kommunerna har också ett eget självbestämmande i
ärendet. Men det är ändå anmärkningsvärt att uttalan-
det i sig kan uppfattas som en uppmaning till kom-
munerna som i detta fall riskerar att leda till lagbrott.
Fru talman! Liksom det i årets granskning finns
ärenden som vi till viss del känner igen sedan tidigare
granskningar, finns även i årets granskning ärenden
som vi i konstitutionsutskottet troligen också kommer
att få återkomma till. Som jag inledde med kan vi
konstatera att det finns en glidning hos regeringen att
överta verksamhet som av hävd har ålagts statliga
myndigheter att ansvara för. Vi kan också se brister i
att det inte finns en uppbyggd kompetens- och kvali-
tetsbedömning när det gäller just övertaganden av
administrativa ärenden.
Fru talman! I övrigt råder det mest samstämmig-
het i de ärenden som har granskats. Likt Ingvar
Svensson kommer jag inte att yrka på godkännande
till anmälan i några reservationer, men jag kommer
att fullfölja Centerpartiets ställningstagande i reser-
vationerna om andra yrkar på godkännande till an-
mälan i dessa.