Herr talman! Detta ärende gäller anmälan till kon-
stitutionsutskottet att granska statsrådet Leif Pag-
rotskys behandling av den s.k. Östersjömiljarden.
Anmälaren anser att det fanns betydande brister i
beredningen av de ärenden som omfattar Östersjö-
miljarden. Det var brister vad gäller upphandling och
brister i kontroll och uppföljning av projekten. An-
mälaren anser att det saknas en regelbunden utvärde-
ring och en enhetlig rapportering och att det har varit
otydliga ansvarsförhållanden. Anmälaren anser också
att hanterandet av de här frågorna förefaller ha lett till
att skattebetalarnas pengar används på ett mindre
ändamålsenligt sätt.
Riksdagen beslutade 1996 om den nu aktuella s.k.
första Östersjömiljarden. Beslutet innebar att det
skulle avsättas 200 miljoner per år under fem år för
Östersjösamarbetet. Syftet med den första Östersjö-
miljarden var att stärka tillväxt och sysselsättning.
Detta skulle ske genom att satsa på projekt inom
livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte, infrastruk-
tur och miljö.
Till att börja med låg ansvaret för hanteringen av
medlen i Statsrådsberedningen. I december 1997
fördes ansvaret över till Närings- och handelsdepar-
tementet. Hösten 1998 fick Utrikesdepartementet,
Enheten för exportfrämjande och inre marknaden,
ansvaret. Därefter flyttades ansvaret till Enheten för
Central- och Östeuropa. Där upprättades ett Östersjö-
sekretariat som skulle avsluta Östersjömiljard 1 och
fortsätta administrera Östersjömiljard 2.
Det har således varit många olika enheter som har
haft ansvaret, vilket gjort det svårt att tydligt se var
ansvaret har funnits. Den första Östersjömiljarden har
varit föremål för flera olika studier. Riksdagens revi-
sorer framförde i sin granskningspromemoria
1998/99, Svenska miljöinsatser i Baltikum, kritiska
synpunkter på hanteringen av den första Östersjömil-
jarden. De ansåg att på grund av de otydliga ansvars-
förhållanden mellan departement, myndigheter och
andra organ har möjligheter till insyn, kontroll och
överblick varit begränsade. Våren 2001 har Riksda-
gens revisorer kommit med en förstudie angående
Östersjömiljarderna och en rapport om styrning och
kontroll av de medel regeringen fördelar, bl.a. Öster-
sjömiljarderna. Man konstaterar i rapporterna att
beredningen varit behäftad med olika brister. Man
anser att de problem som hänger samman med att de
anslagna medlen disponeras av Regeringskansliet
kvarstår, dvs. att insyn och kontroll inte fungerar som
för merparten av den statliga verksamheten.
Även internt inom Utrikesdepartementet har en
promemoria tagits fram som ett led i granskningen av
handhavandet av den första Östersjömiljarden. Här
framgår att man anser att processen inte fungerat bra.
Administrativa rutiner och nödvändiga resurser fanns
inte att tillgå till en början. Många projektansökningar
genomgick inte en ordentlig utvärdering innan beslut
om bifall fattades. För visa projekt var inte målen
särskilt tydliga. Exempel finns på projektbidrag som
utbetalats utan att några tydliga uppföljningsmeka-
nismer utformats, t.ex. tidsramar eller krav på åter-
rapportering. De uppställda målen för Östersjömiljar-
den ansåg man i PM:et var tämligen vaga och att
detta bidrog till att projektet inte fått det resultat man
förväntat sig. Om ett projekt ansågs följa målen ställ-
des inga övriga krav på projektet. Så långt Utrikesde-
partementets promemoria.
I konstitutionsutskottet har vi tidigare, förra våren
2000, granskat upphandlingsfrågor som berörde Ös-
tersjömiljarden. Där fann utskottet att tjänster köpts
utan regelrätt upphandling och utan tillräcklig doku-
mentation. Det gällde t.ex. Polenåret och en IT-
satsning i Östersjöregionen.
I vårens granskning av det här ärendet har vi kon-
staterat att mycket av den kritik som finns hos Riks-
dagens revisorer och i det interna PM:et från Utrikes-
departementet har varit riktig. Det har varit otydliga
ansvarsförhållanden i projektet. Det har varit otydliga
mål. Det har saknats kontrollmekanismer. Det har
saknats utvärderingar före beslut om att projektmedel
ska utbetalas. Det har saknats kontinuerlig datain-
samling och det har varit brister i dokumentationen.
En orsak till detta är att Regeringskansliet, som i
detta ärende, har tagit över traditionella myndighets-
uppgifter. Regeringskansliet har inte en organisation
som är konstruerad för att hantera den här formen av
projekt. Östersjömiljarden var ett sätt för regeringen
och statsministern att förfoga över möjligheten till
internationella utspel. Det har även framkommit att
Östersjömiljarden av vissa departement har setts som
ett sätt att kunna fylla på den egna budgeten.
Det finns alltså anledning att vara kritisk mot den
ekonomiska redovisningen av hur projektmedel an-
vänts. Fakturor har hamnat på olika departement och
den ekonomiska redovisningen har varit otillfreds-
ställande. I vissa fall har man inte ens krävt att det
skulle ske en ekonomisk redovisning. I andra fall har
projekt inte resulterat i någon ekonomisk redovisning
trots att en sådan har krävts. Det har saknats rutiner
för återbetalningar av outnyttjade medel. Allt detta
sammanlagt är allvarligt.
I den utfrågning vi hade i utskottet med statsrådet
Leif Pagrotsky medgav han att det har varit brister i
hanteringen av det här ärendet.
I utskottets slutgiltiga bedömning av det här ären-
det blev tyvärr inte utskottet helt enigt. Majoriteten
kom visserligen fram till flera bedömningar med
inriktning på kritik kring hanteringen av projektet.
Men man nöjde sig med statsrådets uttalanden och
Regeringskansliets olika PM att bristerna nu fortlö-
pande har korrigerats. Det ställningstagandet kan inte
moderaterna sig bakom. Vi har en reservation där vi
gör bedömningen att de tydliga brister som har varit
kring detta projekt gör att statsrådet Pagrotsky inte
kan undgå kritik.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka på god-
kännande av anmälan i reservation 2.