Herr talman! Det är inte första året, som tidigare
påpekats, som vi debatterar Östersjömiljarden med
anledning av vårgranskningen från KU:s sida. Även
förra året var Östersjömiljarden föremål för gransk-
ning.
I det fallet granskades upphandlingsfrågor, bl.a.
med anledning av Polenåret och de IT-satsningar som
skedde i Östersjöregionen.
Även under höstens granskning granskades Rege-
ringskansliets organisation för särskilda projekt.
Däribland var också Östersjömiljarden föremål för
granskning. Där kunde vi konstatera att samordning-
en i upphandlingsfrågor skärpts genom att interna
föreskrifter om Regeringskansliets upphandlingar har
utfärdats. Granskningar har också gjorts av Riksda-
gens revisorer och analyser av ärendets hantering har
gjorts av Utrikesdepartementet. Den här frågan är
alltså genomlyst från olika synvinklar under olika
perioder.
Kritik har alltså riktats - det vill jag understryka -
även den här gången mot en tidigare hantering. Men
vad vi kan konstatera har dessa brister som vi riktat
kritik mot under tiden korrigerats. Det sade också
Per-Samuel Nisser i sitt anförande.
Huvudansvaret för Östersjömiljarden låg inled-
ningsvis på Statsrådsberedningen. Då kan vän av
ordning fråga sig: Varför placerades den just där? Jo,
därför att regeringen ville poängtera frågans vikt.
Regeringen ville poängtera hur viktig den var och
med det signalera utåt, inte minst mot näringslivet,
för en stark nationell mobilisering.
Det här är ingenting som är unikt. Det är inte alls
ett ovanligt förfaringssätt i sig. Även tidigare rege-
ringar har gjort på detta sätt genom att markera hur
viktig frågan är.
Ansvaret för frågan fördes senare över till Nä-
rings- och handelsdepartementet för att hösten 1998
överflyttas till UD. Numera finns det, som tidigare
understrukits, ett speciellt Östersjösekretariat som har
ansvar för uppföljning och avslutning av den första
Östersjömiljarden och även ska hantera den andra
Östersjömiljarden.
Per-Samuel Nisser talade i sitt anförande om att
det var många olika enheter. Visst är det så. Men det
har hela tiden varit samma statsråd som har varit
ansvarigt för Östersjömiljardsatsningen, dvs. statsrå-
det Pagrotsky.
Flera av problemen som har påvisats i samband
med Östersjömiljard 1 kan hänga samman med att
frågan har hanterats av Regeringskansliet, som i sig
inte har någon verksamhet som i första hand lämpar
sig för det. Det finns kanske inte de administrativa
resurserna för att hantera en så stor ärendemängd. Det
ska heller inte finnas, normalt. Det har också ut-
skottsmajoriteten poängterat i betänkandet.
Riksdagens revisorers rapport är en sak i sig. Den
ska måhända hanteras av KU, om den sedermera
överlämnas till riksdagen. Den blir då föremål för en
särskild behandling. Det tycker jag inte att vi ska ta
upp i detta sammanhang.
Denna granskning föranleder inte något ytterligare
uttalande från utskottets sida, utöver vad jag har
nämnt. Med det vill jag yrka på godkännande av
utskottets anmälan i denna del.