Fru talman! Jag delar uppfattningen att det skall
vara minimikrav. Man kan säga att djurskyddsområ-
det över huvud taget inte i någon större utsträckning
är reglerat inom den europeiska unionen. Det pågår
just nu arbete med ett direktiv för mer grundläggande
basnivåer när det gäller regler, inte bara på de begrän-
sade områden som hittills har reglerats utan mer gene-
rellt när det gäller djurhållning. Vi välkomnar ett
sådant arbete.
Annars är det framför allt slaktregler och trans-
portregler som har tagits upp i gemensam ordning.
Jag delar uppfattningen att det bör vara minimikrav
och att det bör finnas möjligheter för länder att ha
längre gående krav än dessa gemensamma nivåer.
Jag menar att miljöskatter och miljöavgifter na-
turligtvis skall avgöras utifrån de effekter som de har
när det gäller miljöanpassning. Därför måste vi regel-
bundet utvärdera om de leder till de goda miljöeffek-
ter som vi har avsett och om de fyller sin funktion.
Det måste vara den huvudsakliga bedömningen när
det gäller miljöbefogade skatter och avgifter. Men å
andra sidan går det naturligtvis inte att helt bortse från
att det finns en konkurrens från verksamheter i andra
länder. Den konkurrensen finns där alldeles oavsett
om Sverige är medlem i den europeiska unionen eller
inte. Det måste också finnas någon sorts total rimlig-
hetsnivå, så att vi verkligen utnyttjar det handlingsut-
rymme som förvisso finns på den nationella nivån och
utnyttjar det på ett optimalt sätt.
Jag vill också säga något om köttkrisen. Oavsett
om Sverige hade varit medlem i den europeiska unio-
nen eller inte så hade BSE-krisen drabbat hela kött-
sektorn i form av drastiskt sänkta priser.