Fru talman! Jag hör att klagosången är densamma.
Men hur det nu än är så här på Luciadagens förmid-
dag ska inte Per-Richard Molén lyckas lura ut mig på
den där banan. Jag tänker nämligen inte utnyttja min
fulla replikrätt.
Jag tror att det är på det här sättet: Vi kan inte nu
och här påverka varandra till någon annan ståndpunkt
än den vi redan har deklarerat i betänkandet, och det
kan var och en läsa.
Så, fru talman, jag tänkte göra något helt annat.
Jag tänker be att få tacka Per-Richard Molén för de år
vi har fått umgås i trafikutskottet, eftersom jag vet att
det här är den sista debatten som han genomför i
Sveriges riksdag.
Så jag vill bara säga ett hjärtligt tack! Jag vill
önska Per-Richard Molén allt gott för framtiden.