Fru talman! Sedan snart två månader är Sverige
fullvärdig medlem av EU. Det har svenska folket i
demokratiska former beslutat. Men vi vet att det finns
en mycket stor minoritet, som på valdagen i varieran-
de grad var mot detta medlemskap. Detta faktum
lägger ett stort ansvar på regering, riksdag och de
politiska partierna att agera så att vi på bästa sätt kan
länka samman svenska folket i Europafrågan inför
framtiden. Nu gäller det att gå vidare och utnyttja den
nya och viktiga plattform som Sverige har fått för att
påverka den allt större del av vår vardag som bestäms
utanför vårt lands gränser.
Vi kristdemokrater har under lång tid verkat för ett
svenskt medlemskap i EU. Bakgrunden är både ideo-
logisk och realpolitisk. Den är ideologisk, därför att
EU representerar samförstånd, broderskap, demokra-
tiska värderingar och en aktiv fredssträvan. Den är
realpolitisk, därför att Sverige mer än någonsin behö-
ver ett redskap för att hantera stora samhällsproblem i
gemenskap. Därför välkomnar vi det positiva resulta-
tet i folkomröstningen.
Men vårt medlemskap i EU löser ju inte automa-
tiskt Sveriges problem. Men det ger oss kraftfullt
ökade möjligheter att skapa ett bättre samhälle för
kommande generationer. För att detta skall bli möjligt
krävs det att Sverige kan presentera en tydlig och
strukturerad plan för sitt agerande inom EU, inte
minst inför den viktiga översynskonferensen nästa år.
Vi kristdemokrater delar de europeiska grundfä-
dernas vision om ett enat, demokratiskt Europa, där
den politiska makten fördelas efter subsidiaritetsprin-
cipen mellan de olika nivåerna. Det gäller nu bara att
aktivt kämpa för att den kommer att tillämpas på alla
nivåer, även i den nationella politiken. Inom parentes
sagt, fru talman, verkar det vara svårare än att få det
att fungera inom EU, med regeringens återställarpoli-
tik. Vi är övertygade om att subsidiaritetsprincipen
hjälper oss att bevara det typiskt nationella och den
regionala och lokala kompetensen. EU kan bara vara
en djup och stark gemenskap, bestående av själv-
ständiga och suveräna nationer, men aldrig som någon
enhets- eller superstat.
Fru talman! Det är oroande att den svenska rege-
ringen, som flera talare redan har varit inne på, ligger
så sent i arbetet inför översynskonferensen 1996. Om
man verkligen vill vara med och påverka detta för
Sverige mycket viktiga skeende borde man redan i
praktiken ha genomfört sin strategiska analys. Det är
nu möjligheterna finns att ta initiativ och få genom-
slag för Sveriges syn. Vet regeringen nu vad Sverige
egentligen skall prioritera för att uppnå, och inte
minst viktigt, vilken utveckling vi vill förhindra inom
EU? Har man funderat på vilka strategiska allianser -
utöver kontakterna med Douglas Hurd - som bör
ingås för att man skall nå framgång? Men man kanske
inte har kommit fram till vad som är framgång utifrån
Sveriges perspektiv. Av allt att döma är svaren i de
flesta fall nej på dessa frågor.
Regeringen har inte ens tillsatt den parlamentaris-
ka kommitté som skall medverka i utformandet av den
svenska positionen. Vilka instruktioner har Sveriges
EU-ambassadör inför den mycket snara s.k. biktpro-
cess som ordförandeskapet redan har dragit i gång,
där de olika medlemsländerna skall ge sin syn på den
framtida strukturen? Och hur har de instruktionerna
förankrats demokratiskt? Vi hoppas här i dag få svar
på några av dessa frågor, därför att de står inte att
finna i den utrikesdeklaration som utrikesministern
har läst upp här i dag.
Nu är det oerhört viktigt att EU får en enhetlig
konstitution och ett mer överblickbart gemensamt
regelverk samtidigt som en mycket tydlig kompetens-
fördelning mellan EU:s olika nivåer fastställs. Här
måste respekten för de små länderna bekräftas. När
det kommer in flera medlemmar måste röstreglerna
självfallet justeras, men den nuvarande principen för
röstfördelning mellan nationerna, som faktiskt gynnar
små länder, måste få finnas kvar.
Öppenheten inom EU måste också öka och vida-
reutvecklas. Fler öppna diskussioner och öppna om-
röstningar i rådet är ett steg på vägen. Men medlems-
länderna måste själva få avgöra om och när deras
förberedelser och ståndpunkter skall bli offentliga.
I princip skall rådet enligt vår uppfattning inte en-
samt kunna fatta beslut utan parlamentets samtycke.
På sikt bör parlamentet få full initiativrätt och en ökad
lagstiftningsrätt.
Allt EU-arbete måste alltså präglas av öppenhet
och offentlighet. Lagförslag, domstolsprotokoll, osv.
måste bli tillgängliga för allmänheten.
EU-medlemskapet har också stor betydelse i kam-
pen mot arbetslöshet, i arbetet för nya jobb och en
stark ekonomisk utveckling i Sverige. Men det gäller
att kombinera våra nationella åtgärder med de gemen-
samma åtgärderna. Mycket talar för att om Sverige
skulle komma att stå utanför en zon av europeisk
valutastabilitet skulle detta leda till ett högre ränteläge
och en uppenbar risk för valutasvängningar som
skulle öka arbetslöshet och budgetproblem.
Kds anser att Sverige skall behålla sin militära al-
liansfrihet, som framgått av debatten tidigare. Men att
aktivt delta i EU ger Sverige en ökad nationell säker-
het och nya möjligheter att verka för global säkerhet
utan att Sverige tvingas ge upp sin militära alliansfri-
het.
Vi ser det som en självklar uppgift att inom EU
verka för att pionjärernas idé om en allt djupare ge-
menskap i hela Europa skall förverkligas. För att
säkra demokrati och bättre livsvillkor är ett medlem-
skap i EU för många av länderna i centrala och östra
Europa ett av de absolut viktigaste målen. Här står
Sverige inför en stor utmaning som ambassadör och
fadder, inte minst för de baltiska staterna. I denna
utvidgningsprocess österut, för att stabilisera demo-
kratin, för att hantera de monumentala miljöproblem
som kommunismen och socialismen lämnade efter sig
borde Sverige lägga tyngdpunkten av sitt engagemang
inför och på översynskonferensen nästa år.
Det är bra att den svenska regeringen går i spetsen
i kampen för ett bättre djurskydd inom EU. Kds har
motionerat här i riksdagen om just åttatimmarsregeln
vid djurtransporter och flera andra djurskyddskrav. I
går fick Sverige också aktivt bidra till att åstadkomma
en blockerande minoritet av likasinnade länder mot
ordförandeskapets förslag. Det visar verkligen att EU-
medlemskapet är den enda möjligheten för oss i Sve-
rige att påverka den ofta bestialiska behandling som
många slaktdjur utsätts för utanför vårt eget lands
gränser.
Problemet med djurskyddet hänger intimt samman
med att livsmedelsproduktionen sedan många år går
mot en allt högre intensitet vad gäller både växt- och
animalieproduktion. I Sverige pågår sedan några år ett
miljöarbete bland Sveriges bönder som kallas "på väg
mot världens renaste jordbruk". Det medlemsavtal
som svenska folket gick till val på skulle ha inneburit
en stark framgång för detta arbete, men socialdemo-
kraterna har valt att tacka nej till stora delar av det
framförhandlade miljöstödet till det svenska jordbru-
ket. Detta skapar den lätt absurda situationen att bön-
der i andra EU-länder får full kostnadskompensation
för miljöåtgärder ur EU:s miljöfond, utan egenkost-
nad, medan svenska bönder åker på att betala miljö-
avgifter utan att få del av fondens möjligheter till
miljöförbättrande åtgärder.
Fru talman! Romtraktaten ger ingen formell möj-
lighet att stifta lagar över medlemsländernas sociala
politik utom vad gäller arbetsmarknaden. Men vi tror
att den sociala dimensionen behöver utvecklas.
Jag menar också att EU aldrig får bli en rike-
mansklubb. Det är bra att regeringen är inriktad på att
höja kvaliteten och effektiviteten i EU:s bistånd.
Också situationen när det gäller migrationsfrågor
kräver gemensamma lösningar. Vi kristdemokrater är
angelägna om att ett effektivt och praktiskt arbete
leder till en gemensam asyldefinition och en gemen-
sam policy för likabehandling och integrering av
flyktingar och invandrare.