Herr talman! Jag tycker att det är mycket positivt
att regeringens utrikesdeklaration tar upp en del reso-
nemang om att respekten för mänskliga fri- och rät-
tigheter måste stärkas. Jag skulle vilja uppehålla mig
några minuter vid just synpunkter runt detta.
Vi vet att runt om på jordklotet råder snarare för-
akt för människans fri- och rättigheter än respekt.
Barn terroriseras, drivs till att vara soldater i de blo-
digaste bataljer. Barn tvingas att som livegna, som
slavar utföra arbetsuppgifter av sådant slag och i
sådana miljöer att deras hälsa knäcks och livet berö-
vas dem. Barn säljs till prostitution och nyttjas som
slit-och-släng-vara. Barn får utgöra reservdelslager.
De får organ bortopererade för att man skall erhålla
friska transplantat till välbärgade och betalningsstarka
figurer.
Kvinnor förtrampas och hunsas på många håll i
världen. Kvinnor berövas brutalt sin integritet. De får
sämre mat, sämre utbildning och de betraktas som
egendom som man hanterar på det mest vedervärdiga
sätt.
Människovärdet är relativiserat på många håll i
världen. Minoriteter drivs från gård och grund, för-
trycks och mördas på många håll, också i Europa.
Antisemitism och religionsförföljelser är vanliga.
Herr talman! Är det något som det är rimligt att
lyfta fram är det krav på omutlig respekt för mänskli-
ga fri- och rättigheter, på varje individs rätt till ett
värdigt liv.
Jag gissar att en hel del av oss såg bildsviten i Ex-
pressen häromdagen. Det var bilder som visade hur en
ung pojke fick högerhanden avskuren och vänsterfo-
ten avhuggen för att han stulit en schal för några kro-
nor. Lagen som beslutsfattarna följde påbjöd det
straffet.
Herr talman! I samband med Nürnbergrättegång-
arna fanns det de som gjorde gällande att de som
fullföljt det nazistiska vanvettet enbart hade följt
lagarna. Det var sant. Men det godtogs som bekant
självfallet inte som försvar.
Respekten för mänskliga fri- och rättigheter, re-
spekten för individens integritet, rätt till liv och hälsa
får ingen, absolut ingen nation eller religion eller
tradition eller vad det vara månde kränka eller sätta
sig över. Detta är en etisk regel som följer människan
oberoende av ras, kön, ålder, religion, kultur, m.m.
Men vi skall inte tro att denna etiska regel lever i
lufttomma rum. Vi skall inte inbilla oss att dess rötter
får sin näring i vilken jordmån som helst. Respekten
för mänskliga fri- och rättigheter måste ständigt vin-
nas och det är i det arbetet, i den kampen vi skapar de
motkrafter mot rasism, antisemitism, förnedring och
förakt för medmänniskor som måste skapas.
För oss kristdemokrater är det mångkulturella
samhället en självklarhet. Pluralism och demokrati är
oskiljaktiga. Men det behöver faktiskt understrykas
att respekten för oliktänkande aldrig kan leda till att vi
tolererar att de mänskliga fri- och rättigheterna kränks
vare sig i vårt eget Sverige, på skolväsendets område
eller i andra sammanhang, utrikespolitiskt eller i bi-
ståndspolitiska sammanhang.
Herr talman! För att klara av att verka för dessa
för oss alla, hoppas jag, så självklara etiska ställnings-
taganden krävs att vi känner vår egen identitet. Här
handlar det inte om neutralitet. Det gäller vår egen
demokratiska tradition, vår egen etiska förankring, att
vi tillstår vår egen påverkan från kristendom och
västerländsk humanism. Det är först då vi har kraft
nog att finnas på de internationella barrikaderna i
kampen för medmänniskors fri- och rättigheter.
Herr talman! Jag ville så gärna få understryka
detta. Var det någonting jag fick med mig under de tre
åren som bistånds- och människorättsminister var det
just ständiga upplevelser av hur mänskliga fri- och
rättigheter kränks, inte minst så att barnen och kvin-
norna kommer i kläm.
Herr talman! Kampen för mänskliga fri- och rät-
tigheter måste vara en av de viktigaste visionerna för
vår utrikespolitik, att stärka respekten för dessa etiska
värden.