Fru talman! Det finns ju en välargumenterad linje
som går ut på att förstärka dagens skydd och infly-
tande. Det är den som har utmynnat i ett tillkännagi-
vande. Så finns det den helt motsatta linjen - att un-
dergräva kollektivavtalen, att undergräva partsbalan-
sen och att med all kraft försämra löntagarrättigheter-
na. Denna linje finns hos det borgerliga blocket, och
dit har Margareta Andersson gått när hon stött den
här reservationen.
På samma sätt är det egentligen när det gäller
ställningstagandet - även om det inte sägs i reserva-
tioner finns det i det särskilda yttrandet - att en serie
förslag borde ha införts från den Öbergska utredning-
en. Samtliga dessa försvagar arbetstagarparten.
Låt mig sedan bara kommentera de lokala avtals-
möjligheterna. Sådana har vi alltid i Sverige. Vi får
dem genom de förbundsvis träffade kollektivavtalen.
Men det som infördes 1996 och började gälla 1997
har väl inte givit ett enda jobb. Jag tror att man upp-
fattar det så i utvärderingsgruppen. Däremot har man
infört en liten rättslös zon där de som har mycket
svaga lokala fack står sig väldigt slätt i förhållande
till arbetsgivarintressena.
Det tycks mig som om Centern i sina konkreta
ställningstaganden oavbrutet lägger sig på arbetsgi-
varsidan.