Fru talman! Riksdagsstyrelsen ansåg i anslutning
till besluten kring Riksdagskommitténs förslag att den
praxis bör bestå som innebär att det inte anses till-
räckligt att regeringen inte gör något som står i strid
med EU-nämndens synpunkter utan i stället agerar i
enlighet med nämndens råd och ståndpunkter. Kon-
stitutionsutskottet och riksdagen delade denna upp-
fattning på våren 2001. Slutsatsen är alltså, fru tal-
man, att regeringen ska agera i enlighet med nämn-
dens råd och ståndpunkter. Genom detta beslut har
alltså regeringen ett slags konstitutionellt ansvar inför
nämnden, även om det i och för sig inte kan prövas
rättsligt. Det betyder också ett ansvar - kanske kan
man t.o.m. tala om ett konstitutionellt ansvar - för de
partier som i en sådan situation uttalar sitt stöd.
Fru talman! När EU-nämnden den 30 november i
höstas hade uppe frågan om ställningstagande inför
rambeslutet om terrorism var vi ett antal partier som
av olika skäl ansåg att det behövdes ytterligare bered-
ning. Vi kristdemokrater var för ett sådant rambeslut,
men vi hade vissa invändningar mot den svenska
hanteringsprocessen. Bl.a. ansåg vi att organisations-
brottens konsekvenser för svensk lagstiftning borde
belysas ytterligare. Men det ska noteras att vi med
glädje hälsade initiativen kring organisationsbrotten:
Vi har ju länge - ensamma i denna kammare - drivit
kravet att stöd till och deltagande i kriminella organi-
sationer ska vara ett brott i Sverige.
Den 30 november, fru talman, blev det votering
kring rambeslutet i EU-nämnden. Moderaterna hade
redan i diskussionen markerat sitt stöd för regeringen.
Vi kristdemokrater avstod samt även Centerpartiet
och Folkpartiet. Mot röstade Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet.
Fru talman! Moderaten Fredrik Reinfeldt sade i
EU-nämnden före beslutet:
"Jag vill gärna understryka att jag tycker att det är
oerhört glädjande att Sverige och därmed EU nu gör
rätt vägval, som jag uppfattar det, när det gäller hur
internationell terrorism ska bekämpas och att vi där-
med inte heller upprepar misstagen från det svenska
70-talet."
Han fortsatte:
"Vi fullföljer alltså vår linje att vi kriminaliserar
gärningarna, och för möjligen också in själva terro-
ristbegreppet i lagstiftningen, vilket kan ha nytta,
eftersom det är ett av skälen för utlämnande i arreste-
ringsordern och att vi ändå är ganska tydliga beträf-
fande vad det är för någonting.
Jag tycker alltså, vilket tidigare har nämnts av en
del, att detta har gett uttryck för ett riktigt vägval, och
det har skett betydande förbättringar när man har
gjort definitionen så att säga smalare på det sätt som
har skett."
I den aktuella debatt som vi samma dag hade här i
kammaren sade Fredrik Reinfeldt också:
"Jag tror att vi, när dammet lägger sig kring allt
detta, kommer att kunna konstatera att Sverige trots
allt har landat på fötterna - - -."
Fru talman! För regeringen var alltså bilden oer-
hört tydlig. Och regeringen ska, enligt vad jag tidiga-
re refererande, agera i enlighet med EU-nämndens
råd och ståndpunkter, som ju riksdagen fastslagit.
Regeringen gick alltså sedan med på rambeslutet med
den parlamentariska reservationen, och det utan några
som helst reservationer eller villkor från Moderaterna
i nämndbeslutet. Reinfeldt har i efterhand påstått att
Moderaterna i samband med beslutet i EU-nämnden
villkorat detta med att all lagstiftning ska vara på
plats när rambeslutet fastställs av riksdagen. Om detta
finns inte ett ord i EU-nämndens protokoll.
Fru talman! Regeringen tog alltså sitt konstitutio-
nella ansvar, och sedan inträffar detta att Moderaterna
slår undan benen för regeringen. Hur ska man nu
förklara denna saltomortal? Om inte Kristdemokra-
terna och Centerpartiet hade ingripit hade Sverige
verkligen inte landat på fötterna. Men var landade
Moderaterna någonstans? Jag förstår inte detta sätt att
agera.
Det finns en mycket enkel grundregel att man ska
stå för de beslut man tar. Sveriges regering - och det
har inte något att göra med dess kulör - ska inte hel-
ler behöva sväva i okunnighet om vad riksdagens
majoritet vill avseende framförhandling av interna-
tionella överenskommelser. Om inte Kristdemokra-
terna och Centerpartiet trätt in hade Sverige hamnat i
en mycket pinsam situation.
Jag vill dock betona att även om Moderaterna
hade stått kvar vid sitt beslut i det läget hade vi ställt
upp på detta rambeslut. Vi fick titta extra noga på de
här frågorna i och med att vi blev majoritetsavgöran-
de, men min utgångspunkt är att vi i vilket fall skulle
ha ställt upp på rambeslutet som det blev.
Fru talman! Varför ska då inte riksdagen avstå
från att behandla rambeslutet intill dess att alla för-
slag till svensk lagstiftning är framlagda? Ja, egentli-
gen är det ganska enkelt. Rambeslutet ska införlivas i
nationell lagstiftning senast den 31 december i år.
Skulle vi vänta till hösten innebär det att vi skulle
kunna skapa orimliga situationer för andra medlems-
stater. De skulle då först på ett mycket sent stadium,
kanske så sent som i slutet av november eller i de-
cember, få veta om det över huvud taget blir något
rambeslut eller inte. Jag tycker det är rimligt att vi
visar våra vänner i Europeiska unionen en viss re-
spekt i det här sammanhanget.
Fru talman! Vi tycker det är bra att terroristbrott
införlivas i vår lagstiftning. Vi har tidigare varit kri-
tiska mot definitionen av terroristgrupp men anser att
kriterierna skärpts. Vad som möjligen borde ha till-
lagts i sammanhanget, och det sade jag också i nämn-
den vid något tillfälle, är att skillnaden mellan fri-
hetskämpar och terrorister beror på legitimiteten hos
det styre som är utsatt för agerandet. Möjligen kan
man anse att detta är underförstått i rambeslutet.
Syftet med rambeslutet är inte att inskränka strejk-
rätt, mötesfrihet, föreningsfrihet eller yttrandefrihet.
Syftet är att komma åt dem som med våld och hot
kränker dessa rättigheter. Därför har jag väldigt svårt
att förstå reservationen från Vänsterpartiet och Miljö-
partiet, som ju - om än i tveksamma ordalag - hävdar
de mänskliga fri- och rättigheterna som ett skydd för
terroristerna.
Fru talman! Terrorismen hotar och kränker det
öppna samhället och dess värderingar. Det vore
konstigt om demokratin skulle tillåta demokratins
fiender att med demokratin som skydd störta denna
styrelseform. Intressant är också att Vänsterpartiet
kritiserar lagstiftningstekniken på samma sätt som
Moderaterna och Folkpartiet. Det verkar dock inte
hindra Vänsterpartiet att i konstitutionsutskottet i
morgon ställa sig bakom en förändring i regerings-
formen 10 kap. 2 § vilken omöjliggör just den lag-
stiftningsteknik som efterfrågas i reservationen.
Fru talman! En fråga som vi kristdemokrater dri-
vit länge är att stöd till och deltagande i kriminella
organisationer - alltså även terroristorganisationer -
ska vara straffbart, dvs. kriminaliserat. Vi bygger våra
ställningstaganden på Hans Starks utredning från
1991 om rasistiska organisationer, SOU 1991:75.
Förslagen till lagstiftning gällde enbart sådana orga-
nisationer, men som vi ser det kan detta med fördel
användas som koncept på alla kriminella organisatio-
ner, alltså även maffiagäng och terroristgrupper.
Fru talman! När därför begreppen att leda en ter-
roristgrupp, att delta i och medhjälp till information
och materiellt eller finansiellt stöd åt en sådan grupp
tas upp i en kriminaliseringsbeskrivning är det något
som vi bejakar. Självfallet måste det finnas uppsåt,
eller vetskap som det heter i rambeslutsutkastet, om
den brottsliga verksamheten.
I höstas noterade vi detta men ansåg också att re-
geringen i det läget inte tillräckligt analyserat vad
detta skulle innebära. Här finns fortfarande brister.
Det är ganska klart att utförda terroristbrott redan i
dag skulle straffas enligt svensk lag, dock med annan
rubricering. Jag påpekade den 30 november att detta
att straffa någon för en fullbordad gärning föga hjäl-
per mot dem som planerar handlingar - ett av syftena
med rambesluten borde ju rimligen vara att förhindra
brott. Här svävar fortfarande regeringen på målet i
propositionen. Vi förutsätter dock, fru talman, att när
lagförslagen kommer på riksdagens bord så kommer
de att tillgodose kraven på kriminalisering så långt nu
grundlagen medger detta.
Fru talman! Utredningen 2000:88, som bl.a.
handlade om organiserad brottslighet och hetslag-
stiftningen, innehöll en reservation av juristordföran-
den, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkparti-
et. Denna reservation tog upp detta med aktivt delta-
gande i kriminella organisationer och stöddes också
av samtliga experter i utredningen. I reservationen
heter det bl.a.: "Enligt vår mening finns det inte an-
ledning att slå vakt om en möjlighet att bedriva poli-
tisk opinionsbildning genom brottslighet av mera
kvalificerat slag." I reservationen finns också under-
lag för förändring av brottsbalkens 23 kap. Förslagen
är ett bra underlag för regeringen att titta på, och de
bygger alltså på att föreningsfriheten inte träds för
när. Det är ett bra tips för justitieministern när lag-
stiftningen sedan ska sättas i sjön.
Fru talman! Med antagandet av detta utkast till
rambeslut skapar vi en viktig samordning i Europeis-
ka unionen kring kampen mot terrorism. Vi tror att
det är ett nödvändigt och viktigt ställningstagande vi i
dag gör här i kammaren.
Mot bakgrund av det jag nu har sagt ber jag att få
yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på
reservationen.