Fru talman! Det är ändå följdlagstiftningen som
får rättslig verkan i Sverige och i de enskilda med-
lemsländerna. Det är därför som också följdlagstift-
ningen är så viktig att ha på riksdagens bord. Det är
den som ger någon substans och som påverkar våra
väljare, och det är i avsaknad av den som vi egentli-
gen inte slutgiltigt kan bedöma hur det här systemet
fungerar.
Vi har ju också kritik mot rambeslutet som insti-
tution. Det har också för Moderaterna varit en resa att
tränga in i och diskutera hur man ska se på rambe-
slutet som institution. Det finns en hel del invänd-
ningar att resa mot ett instrument som baseras på en
mellanstatlig del av ett samarbete men som egentli-
gen ger helt exekutiv makt till regeringar att fatta
folkrättsligt bindande beslut för enskilda stater.
När det gäller den utveckling av EU-systemet som
ska ske tror jag att den tredje pelaren, som det heter
där denna del av samarbetet ligger, måste ses över
och utvecklas i någon riktning - jag vet att den dis-
kussionen redan är i gång. Jag har inte alla svaren i
dag. Men att ligga kvar med den här typen av rambe-
slutsprocesser känns faktiskt på något sätt inte till-
fredsställande. Det gäller demokrati och position för
Sveriges riksdag inom ett område som trots allt i
grunden handlar om nationell lagstiftning.