Fru talman! Terrorism är en allvarlig företeelse
riktad mot staten och dess institutioner. Terroristbrott
skadar inte enbart vitala samhällsintressen utan utgör
även ett hot mot enskilda i och med dess ofta urskill-
ningslösa art.
Miljöpartiet, fru talman, vill på intet sätt förhindra
bekämpandet av terrorism i sig. Givetvis måste en rad
åtgärder vidtas för att förhindra och beivra terrorist-
dåd och sätta in åtgärder för att förhindra uppkomsten
av terrorism. Rambeslutet om bekämpandet av terro-
rism medför att vi hyser befogad oro för vad konse-
kvenserna för den enskildes rättssäkerhet och för
olika organisationers verksamhet kommer att bli. Vi
tror att gränsöverskridande terrorism måste fokuseras
också på andra saker, inte endast brottsbekämpning
och straff som görs med de förslag som kommer på
rad.
Fru talman! Vem, vilka kommer att bli utpekade
som terrorister? Kan justitieministern redogöra för det
på ett rättssäkert sätt? Genom rambeslutet kriminali-
seras en grupp eller en organisation som sådan. I
svensk rätt är enskilda gärningar kriminaliserade. Det
här är ett helt nytt institut. Hur ska vi bedöma dessa
grupper och organisationer? Kan justitieministern
försäkra oss på den punkten?
Sverige tvingas stifta lagar som ska ge extra långa
straff på brott som klassas som terrorism. Tror justi-
tieministern att en sann terrorist avskräcks av extra
långa straff när vi redan har långa straff för dessa
brott? Varför räcker inte de strafftider som vi har och
de strafftider som finns i andra länder? Ledande av en
terroristgrupp ska för svensk del ge livstids fängelse
och deltagande cirka åtta år. Makthavare i varje en-
skilt land kan göra sin egen tolkning av vilka organi-
sationer som ska betraktas som "terroristiska". Är inte
regeringen oroad av de främlingsfientliga högerparti-
er som växer i övriga Europa? Problemet återfinns i
att stater kan vara mer eller mindre demokratiska, att
olika ideologier kan anses vara mer eller mindre legi-
tima eller acceptabla samt att enskilda och samhällets
värderingar respektive samhällets styrelseskick kan
förändras över tid.
Det som en gång betraktades som en terrorist-
grupp kan med tiden komma att ses som en fullt legi-
tim rörelse - väpnad kamp mot icke-demokratiska
makthavare eller kolonialism. I rambeslutet hänvisas
uttryckligt till att motståndsgrupperna mot nazismre-
gimen under andra världskriget inte kan betraktas
som terroristgrupper. Då måste man konstatera att det
här är en oro, att man måste nämna detta speciellt, för
enligt det här beslutet skulle de här motståndsrörel-
serna egentligen klassas som terroristgrupper.
En grupp som blir definierad som terrorgrupp kan
faktiskt motverka sitt syfte, eftersom gruppen då
måste leva upp till bevis. Varför ska man införa en
svårtolkad terroristdefinition? Jag svarar: Därför att
pressen från EU är så stark. Vi gav det svaret tydligt
här i förra veckan när vi diskuterade frågan om den
europeiska arresteringsordern.
Justitieministern har redan skrivit under rambe-
slutet i Bryssel, och nu ska vi bara konstatera detta
faktum. Att som justitieminister komma tillbaka till
Bryssel och ha fått kalla handen för detta är en otro-
ligt svår handling. Det är ju så det går till.
Redan i Amsterdamfördraget stod det att även om
man inte riktigt gillar ett förslag, ska man passivt
acceptera det så att man inte hindrar övriga länder.
Det är alltså ett oerhört tryck i EU-sammanhang att
göra som de flesta vill. Jag tycker att Sverige borde
ha sagt nej, vilket hade det varit det klokaste, för då
hade vi fått tid till eftertanke.
Vi ska också här behandla frågan om frysning av
tillgångar. Det är vida ramar för detta som vi inte
riktigt kan reda ut och som Miljöpartiet inte ställer sig
bakom. Det är alltid vanskligt med definitioner och
vaga kriterier som ger utrymme för tolkning.
Fram till nu har inte någon internationellt accepte-
rad definition av terrorism kunnat göras. Det är tvek-
samt om beslutet står i överensstämmelse med de
grundläggande mänskliga rättigheterna och friheter-
na. Det står inte klart uttryckt i rambeslutet, vilket vi i
Miljöpartiet tycker skulle vara självklart, att rambe-
slutet inte ska tolkas så att de mänskliga fri- och rät-
tigheterna inskränks.
Det finns en krystad skrivning i rambeslutet. Det
står att inget i konventionen kan tolkas som om syftet
vore att begränsa eller hindra de grundläggande rät-
tigheterna. Självklart skulle det ha skrivits in att det
enda acceptabla är att rambeslutet inte skall tolkas så
att de mänskliga fri- och rättigheterna inskränks.
Sådana här luddiga skrivningar finns det på flera
ställen i rambeslutet.
Vad är att delta i en terroristgrupps verksamhet?
Även försök, förberedelse till stämpling samt under-
låtenhet att avslöja terroristbrott kan vara straffbart.
Gärningsmannaskapet, fru talman, är alltså omfattan-
de.
Rambeslutet förutsätter betydelsefulla ändringar
av svensk lagstiftning. Vi kan inte garantera den
enskildes rättssäkerhet.
Det står också att svensk följdlagstiftning, som vi
inte har i dag, ska vara klar under hösten. Det är oer-
hört kort tid. Ska inte förslaget remissbehandlas den
här gången heller? Vi har nu tydligen ett nytt system
med slopande av remissinstanser eller remisstider
som är oerhört korta. De få som har fått uttala sig om
rambesluten har sagt att remisstiden är oerhört kort.
För följdlagstiftningen i FN-konventionen var re-
misstiden i princip under julhelgen.
Fru talman! Miljöpartiet hyser befogad oro vad
avser konsekvenserna för den enskildes rättssäkerhet
och för olika organisationers verksamheter. Miljöpar-
tiet hyser befogad oro vad avser förslaget om att
straffbelägga ledandet av och deltagandet i en terror-
grupps verksamhet. Miljöpartiet hyser befogad oro
vad avser terroristbrottsdefinitionen. Den innefattar
de flesta grupperingar som inte uppstått direkt och
spontant.
När det gäller att delta i en terroristgrupp har vi
facit på hur det kan gå till. I Säpos arkiv har männi-
skor som deltagit i vänstergrupper blivit registrerade
för att de stått och delat ut tidningar. Det här är alltså
en mycket vansklig mark att beträda.
Fru talman! Jag ska också prata lite om FN:s be-
kämpande av finansiering av terrorism, som vi också
har att ta ställning till. Här är Miljöpartiet det enda
parti som har en reservation mot följdlagstiftningen.
Vi tycker att lagförslaget borde bearbetas ytterligare
för att minska riskerna för att reglerna kan omfatta
finansiering av proteströrelser och verksamheter som
i vårt land inte förknippas med terrorism. Finansie-
ring av terrorism ska bli ett självständigt finansie-
ringsbrott och ska inte ingå i brottsbalken. Det är som
sagt väldigt vidsträckt.
Lagförslaget definierar inte terrorism eftersom det
har varit omöjligt att göra inom FN. Man har inte
kunnat komma överens om vad begreppet ska omfat-
ta. I stället beskrivs olika brott i en lista på fyra
punkter. Till vissa brott knyts vissa terroristliknande
syften.
Den straffbara gärningen är att tillhandahålla och
ta emot tillgångar. Det gäller allt som har ekonomiskt
värde i syfte att användas eller med vetskap om att
det kommer att användas för att begå något av brotten
i listan. Detta med vetskap är också väldigt svårt att
bevisa.
Lagstiftningens syfte är det ska vara ett finansie-
ringsbrott att ekonomiskt stödja eller på något annat
ekonomiskt sätt ha kopplingar till brott som förknip-
pas med terrorism. Men ibland är det många olika
fraktioner inom en rörelse. Om jag stöder en del av
rörelsen ska jag som enskild person veta om detta är
ett finansieringsbrott. Det är att gå väldigt långt.
För ansvar är det tillräckligt att en person uppsåt-
ligen tillhandahåller eller tar emot tillgångar, om det
sker i syfte att användas eller med vetskap om att det
kommer att användas för att begå brott enligt listan.
Ansvaret är alltså inte begränsat till att transaktionen
skett med uppsåt, utan enligt lagförslaget räcker det
att brott främjas. Det är också vidsträckt. Dessutom
räcker det med uppsåt för att en sådan gärning som
där anges förr eller senare kommer till utförande. Det
behöver alltså inte ske en handling, utan det räcker att
man har planerat den.
Vi tycker att det är vanskligt med kopplingen
mellan finansiering av brott och att det alltid kommer
att finnas politiska intressen att terroriststämpla
misshagliga organisationer eller rörelser. Man kan
därför befara att organisationer och rörelser på lösa
grunder kommer att beskyllas för gärningar enligt
listan.
Det är inte uteslutet, fru talman, att vissa fredsak-
tiviteters avväpning av militär utrustning eller miljö-
aktivisters aktioner i undantagsfall skulle kunna ru-
briceras som grovt sabotage. Som grovt sabotage
räknas inte enbart att egendom förstörs eller skadas
utan också att dess användning hindras.
Det är inte orealistiskt att det inom proteströrelser
som stöds av breda grupper kan förekomma grovt
sabotage vid upprepade tillfällen. Men rörelser som
plogbillsrörelsen kan vi inte definiera som terrorist-
grupper. Men det kan hända att det blir så i och med
de här förslagen.
Fru talman! Vi i Miljöpartiet ställer oss bakom
våra reservationer i båda dessa betänkanden och yrkar
avslag på förslagen.
I detta anförande instämde Gudrun Lindvall, He-
lena Hillar Rosenqvist, Per Lager, Thomas Julin,
Kerstin-Maria Stalin (alla mp).