Fru talman! Ingrid Burman lyckas hålla ett långt
anförande utan att egentligen beröra den stora och
principiellt viktiga skillnaden, nämligen frågan om att
ta bort ett gemensamt och generellt välfärdssystem
som bygger på obligatoriskt medlemskap. Utifrån det
resonemanget ter sig de andra argumenten som Ingrid
Burman tar upp som ganska dåliga och klingar falskt.
Vem bryr sig Ingrid Burman om? Här pratar hon
om att ytterligare förstärka inkomsttryggheten och
inkomstskyddet för dem som har haft möjlighet att
vara med i de a-kassor som finns i dag. Men var finns
ert patos för de andra, de som nu blir utan i och med
att Ingrid Burman och andra i Vänsterpartiet stöder
regeringens förslag? Hela Vänsterpartiets reservation
bygger på samma logiska kullerbytta. Det talas i
brösttoner om vikten av att höja ersättningsnivåerna
för dem som redan har a-kassa. Men hur blir det för
dem som blir utan?
Jag vill till Ingrid Burman ställa en fråga som jag
också vill rikta till Socialdemokraterna: Vad är det för
fel på ett system med en allmän, obligatorisk arbets-
löshetsförsäkring, när vi i fråga om alla andra försäk-
ringssystem i den generella välfärdspolitiken är så
överens om att de är bra? Varför är just detta område
så hemskt, farligt och fel?
Ingrid Burman har fel i det hon säger om utför-
säkring. Det finns naturligtvis inget egenvärde i att ha
så långa a-kasseperioder som möjligt. Det är faktiskt
det som gör att man sviker den arbetslöse, att man
inte i tillräckligt hög grad jobbar med att få personen i
fråga tillbaka till arbetslivet. I bl.a. Danmark finns
exempel som visar att långa a-kasseperioder inte alls
är någonting eftersträvansvärt.
Ingrid Burman säger att det är viktigt att utreda
saker och att Vänsterpartiet tycker att det är bra. Ta då
chansen i dag och låt ett bra system få finnas kvar ett
tag till! Tänk efter innan ni tar bort det efterlängtade
och bra systemet som nu finns med en allmän och
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring!