Fru talman! Jag tänker inte ge mig in i någon
längre polemik med Kenneth Kvist i detta samman-
hang, men jag kan göra ett tillägg. Jag nämnde inte
detta annat än i förbifarten. Socialministern har också
gått in i den här delen och sagt att han anser att man
ska ta de här besluten. Han tolkar dessutom lagen åt
kommunerna. Kommunförbundet har en rekommen-
dation att man kanske ska vara försiktig och inte ta
efter det här uttalandet, medan socialministern ångar
på med en papegojas envishet och tycker att med den
tolkning som Socialdepartementet gör av lagstift-
ningen är det bara att ta de här besluten. Jag delar inte
den uppfattningen.
Jag tycker att det är viktigt att kommunerna när
det gäller de här frågorna följer den kommunala lag-
stiftning som finns. Det här ärendet har nu överkla-
gats i ett rätt stort antal kommuner. Om domstolarna i
första instans kommer fram till samma beslut som i
Vänersborg stoppas detta på ett antal ställen. Då har
man ändå inte riktigt nått den effekten att alla ska få
det. Då blev det egentligen inte bättre av det här.
Jag har själv den uppfattningen att man ska vara
lite försiktigare med den här formen av uttalanden.
Det är olyckligt när det ger utrymme för olika tolk-
ningar. Sedan är det kanske inte helt onaturligt att
Kenneth Kvist och jag har olika tolkningar.