Fru talman! Under flera årtionden på senare delen
av 1900-talet dömdes järnvägen ut. Åtskilliga järn-
vägssträckor lades ned och ersattes av andra trans-
portalternativ.
I dag upplever vi en renässans för järnvägen. Vi
ser järnvägen som ett energieffektivt och trafiksäkert
transportsystem, om nu SJ får ordning på materiel
och tider.
Energiförbrukningen är låg per personkilometer
och per tonkilometer. Miljöpåverkan är låg vad gäller
utsläpp i luften, förutsatt att använd elenergi inte
framställs i fossileldade kraftverk.
Dieseldrivna lok och motorvagnar är dock källa
till vissa miljöproblem. Dessa kan avsevärt reduceras
med modern teknik.
Miljöpåverkan i form av buller, vibrationer och
markskador från järnvägarna är däremot kraftig. Pro-
blem av denna art får inte viftas undan. Här behövs
mer forskning och utvecklingsarbete.
Folkpartiet liberalerna anser att en fortsatt avreg-
lering av järnvägstrafiken medför stora fördelar.
Konkurrens gynnar kunderna och på sikt sektorns
modernisering och attraktionskraft. De erfarenheter
som hittills gjorts av konkurrensen vid länstrafikhu-
vudmännens upphandling är att trafikkostnaderna har
kunnat sänkas avsevärt, till nytta för såväl skattebe-
talarna som resenärerna.
Nya operatörer har också kunnat etablera sig, och
ett stelt monopolsystem har kunnat ersättas med
flexibilitet och modernare företagsformer. Vi anser
att samtliga järnvägssträckor måste konkurrensutsät-
tas.
I infrastrukturpropositionen markerar regeringen
vissa infrastrukturprojekt på järnvägssidan som är
speciellt angelägna att genomföra. Det gäller tunneln
genom Hallandsåsen, Botniabanan, Citytunneln i
Malmö samt en förbättrad spårkapacitet genom cent-
rala Stockholm.
Folkpartiet anser att det är angeläget att Hal-
landstunneln färdigställs. Det måste dock göras på ett
sådant sätt att miljön kan säkras. Likaså måste Ci-
tytunneln i Malmö byggas. Det är viktigt inte minst
nu när Öresundsbron är färdig. Fler spår genom cent-
rala Stockholm är en fråga av riksintresse. Folkpartiet
förordar här en pendeltågstunnel.
Det enda av dessa projekt som vi är tveksamma
till är Botniabanan. Ska denna järnväg färdigställas
måste inslagen av privat finansiering öka. Det verka-
de på näringsministern när han talade förut som att
också han tänker så.
Fru talman! Regeringen och näringsministern slår
sig för bröstet och säger att de nu föreslagna in-
frastruktursatsningarna är de största i modern tid. På
järnvägssidan föreslår man en gigantisk satsning på
100 miljarder kronor på 12 år. Det är mycket pengar.
Vi har förut hört att SIKA har kritiserat satsningen för
att vara alldeles för stor för att vara samhällsekono-
miskt lönsam.
Folkpartiet har också farhågor när det gäller stor-
satsningar på järnvägar. Det är inte så att vi inte vill
ha satsningar på järnvägar. Vad vi saknar är en bättre
analys av olika projekt. Järnvägen kan aldrig bli ett
alternativ till vägarna i landets mer glest bebyggda
delar. Att bara kasta fram så stora summor som rege-
ringen nu gör på järnvägssidan är inte bra. Vi kan
ändå aldrig få ekonomi i att bygga räls till varje hus i
Sverige. Det gick inte ens med den statliga bred-
bandssatsningen.
Fru talman! Jag skulle också vilja passa på att ta
upp en del frågor kring den del av Sverige som är
mitt närområde, nämligen Västsverige och västra
Götaland.
Det behövs kraftfulla insatser, kanske främst på
vägsidan, i hela Västsverige. Vägverkets Region Väst
har beräknat behovet till 22 miljarder kronor. Vägar-
na är många: E 6, E 20, riksväg 40, riksväg 44 och
riksväg 45. Det finns säkert fler vägar, men dessa för
regionen viktiga pulsådror har varit aktuella i debat-
ten i flera år eller rentav årtionden.
Detta gäller speciellt E 6, som jag tillsammans
med kommunikations- och näringsministrar ägnat
åtskillig tid och kraft åt under mina snart 20 år i riks-
dagen. Ännu har inte denna väg motorvägsstandard
genom hela Bohuslän, och det är stor skam. Jag hop-
pas att det ska bli verklighet under den närmaste
framtiden, som utlovats.
Det skamliga är att regeringens s.k. gigantiska
satsningar inte räcker till mycket. Av kanske fem
angelägna vägprojekt i regionen räcker regeringens
pengar till att ordna ett projekt. Det behövs med andra
ord betydligt mer pengar till vägarna i Västsverige.
Det har Folkpartiet tagit med i sitt budgetalterna-
tiv. Vi är dessutom, till skillnad från regeringen, villi-
ga att satsa på andra ekonomiska lösningar. Man
skulle kunna genomföra satsningar på kvarvarande
delar av E 6 och riksväg 40 med annan finansiering.
Därmed, fru talman, ställer jag mig bakom de re-
servationer som Elver Jonsson yrkade bifall till under
sitt anförande tidigare.
Jag vill också rikta ett varmt tack för ett gott sam-
arbete till Per-Richard Molén från oss i fp. Vi hoppas
att du ska få en angenäm tid efter det att du slutat i
riksdagen.