Fru talman! Det finns många skäl till att vi skall
säga ja till ett medlemskap i EU. Jag instämmer till
fullo med det som tidigare i denna debatt framförts av
de socialdemokratiska debattörerna från ja-sidan.
Freden, välfärden, kampen mot arbetslösheten och
för en bättre miljö är de stora viktiga frågorna där vi
vill vara med och utforma framtiden tillsammans med
de övriga nuvarande och tillkommande länderna inom
unionen.
Jag har under mina 12 år i riksdagen framför allt
ägnat mig åt miljö- och konsumentfrågor. I stora
stycken hänger dessa frågor samman. Det gäller
jordbrukspolitiken som bestämmer livsmedelskvalitet
och pris, kemikalieanvändningen och
kretsloppssamhället över huvud taget. Konsumenterna
berörs alltid på ett eller annat sätt.
Jag tänker inte ägna mig så mycket åt
miljöpolitiken, eftersom miljöminister Anna Lindh
kommer upp i talarstolen närmast efter mig. Jag
kommer i stället framför allt att ägna mig åt
konsumentfrågorna.
Till Lennart Daléus vill jag säga att jag tror att han
i själ och hjärta är glad över att regeringen har dragit
tillbaka miljöbalken. Det finns ju nu en möjlighet att
få tillbaka ett förslag som innehåller det som bl.a.
Lennart Daléus och jag var överens om i
Miljöskyddskommittèn. Men vi kommer att få många
anledningar att diskutera detta. Det hör inte
nödvändigtvis samman med EU-debatten.
Vi vill använda ett medlemskap i EU till att
förändra livsmedelspolitiken på en rad viktiga
punkter. Dock vill jag understryka att de frågor som
vi socialdemokrater har tagit upp bl.a. i vår motion är
helt i linje med de förändringar som många andra
länder inom unionen i dag vill genomföra.
En fri handel med livsmedel förutsätter en effektiv
livsmedelskontroll och en större samsyn i veterinära
och fytosanitära frågor. Konsumenterna har ett
intresse av att varorna märks tydligt och att de
skadliga ingredienserna utesluts. EU-ländernas
allergiker har precis samma önskemål som de svenska
allergikerna har. Det är ingen skillnad. Detta arbete
kan påskyndas, och det är en av de frågor som vi
socialdemokrater vill prioritera.
Lennart Daléus nämnde uttrycket råttan i pizzan.
När det gäller varumärkningen finns det också litet av
råttan i pizzan. Det har att göra med tolkningen av
märkningsföreskrifterna. Jag besökte kommissionen
för ett par veckor sedan, och då besökte jag just dem
som är ansvariga för varumärkningen. Det är helt
klart att de allergiframkallande ämnena skall märkas.
Och det skall de göras tydligt. Däremot är det varje
enskilt lands sak att avgöra om de icke-förpackade
varorna skall märkas. Som ett - möjligen något fånigt
- exempel nämndes att man i något land börjat med
märkning vid korvkioskerna. Man hade bilder på korv
och bröd. Därunder fanns en innehållsförteckning,
med uppgift om i fall det förelåg några hälsorisker.
Många andra för konsumenterna viktiga frågor
diskuteras just nu inom EU. Det gäller exempelvis
bestrålade livsmedel. Och för att få ett förbud mot
bestrålning behövs våra röster. Även frågor om
kemiska tillsatser, regler vid distansförsäljning,
marknadsföring, barnomsorgsprodukter, prismärkning
och mycket mer diskuteras. Jag vill inte passivt vara
tvungen att finna mig i de beslut som fattas. Jag vill
att Sverige, med den kunskap och insikt som finns i
Sverige, skall vara med och påverka, och jag vet att
det går att påverka. Det har vi sett inte minst inom
standardiseringsverksamheten, där Sverige redan får
medverka fullt ut.
Politiker - inte minst från vänster- och
miljöpartier inom EU - konsumentrepresentanter från
andra länder, exempelvis från Tyskland, Danmark och
Holland samt från BEUC, som är Europas största
konsumentorganisation, anser att det skulle bli
betydligt lättare och att det skulle gå betydligt
snabbare att nå de goda mål som finns beskrivna inom
EU, men som inte är genomförda, med en nordisk
medverkan. De vill alltså att Sverige skall medverka i
en gemenskap i stället för att stå utanför, detta
föredöme som Miljöpartiet de gröna och Vänstern så
ofta talar om.
Den ende som jag har hört vara emot den fortsatta
utvecklingen är Bonde, en dansk EU-parlamentariker
som motståndarsidan i Sverige har tagit hit för att
prata litet grand. Han tillhör en liten udda grupp inom
EU-parlamentet som kallas för Regnbågarna. Det
säger kanske sitt. Han är den ende som tycker att vi
bör stå utanför.
Ett medlemskap i EU ger Sverige möjlighet att
påverka. Med EES-avtalet kommer varorna ända hit.
Vi kan inte förhindra vare sig miljöförstöring eller
dåliga varor att passera våra gränser.
Allt som händer i EU är inte bra, lika litet som jag
tycker att allt som händer i Sverige är bra. Men jag
tror på politiken, och jag tror att vi tillsammans kan
driva utvecklingen åt rätt håll.