Fru talman! Man behöver inte föra ett så uppskru-
vat resonemang för att värdera trovärdigheten i det
man säger och har sagt i och hur man beter sig. Det är
svårt att på några minuter gå igenom den juridiska
trovärdigheten i detta. Då tvingas man ibland luta sig
mot experter.
Jag kan då bara se detta enkla. För några år sedan,
då Gudrun Lindvall medverkade till att dra tillbaka ett
då liggande balkförslag, var det därför att hon inte
kunde gå med på det förslaget. Varför kunde hon inte
gå med på det? Jo, därför att den som hon själv be-
tecknade som Sveriges bästa när det gällde miljöjuri-
dik, Staffan Westerlund, hade sagt att man inte skulle
gå med på det.
På frågan om dagens lagstiftning är bättre än det
förslag som föreligger säger samme sagde Westerlund
ja.
Jag kan inte ge mig in i något juridiskt dribbleri.
Att börja med att luta sig mot auktoriteter var så att
säga inte vår grej, vare sig nu eller för några år sedan.
Jag vill bara att de som lyssnar och de som läser detta
skall känna den fasthet och den tyngd på vilken Mil-
jöpartiet står i sitt agerande och sitt utdömande re-
spektive tagande till sin barm när det gäller olika
miljöförslag här i Sveriges riksdag. Var och en som
läser detta, och var och en som hör detta har natur-
ligtvis dragit sina egna slutsatser. Frågan är om Gud-
run Lindvall gör det.