Fru talman! Det är två saker som är ganska slåen-
de når man lyssnar på debatten.
Det första är att det trots ordväxlingarna i grunden
finns ett starkt stöd för miljöbalken. Det visar också
att det var rätt att dra tillbaka balken och göra ett nytt
och genomarbetat förslag. Det finns ingen i dag i
kammaren som yrkar avslag på miljöbalken.
Det andra är att det bara finns en sak som förenar
Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Folk-
partiet här i kammaren, och det är att säga nej. Man
förmår inte att lägga fram egna förslag. Man förmår
framför allt inte att lägga fram gemensamma förslag.
Av 55 reservationer är det en, den om allemansrätten,
som är gemensam. Det är väl inte så konstigt att en
del talare då väljer att tala om annat än om miljöbal-
ken.
Det var mycket diskussion i början om fiskafänge
och om vem som spelade vilken roll i fiskafänget. Jag
kunde konstatera när jag satt vid sidan av och lyssna-
de att ni inte ens satt i samma båt under fisketuren.
Jag skall, fru talman, utveckla diskussionen litet
grand. Genom miljöbalken får vi nu hårdare miljökrav
för att skydda människors hälsa och miljö. Vi skärper
straffen för att miljöbrotten skall få kännbara påfölj-
der. Vi ger kommunerna bättre verktyg. Och vi ger
också miljöorganisationerna en starkare roll.
Några här säger att riksdagen har fått vänta för
länge. Vi kan samtidigt se att det är väldigt stor skill-
nad på det här förslaget och det som den tidigare
borgerliga regeringen lade fram. Det är i själva verket
ett nästan helt nytt förslag.
Nu gäller hänsynsregler för all verksamhet. Nu
omfattas betydligt fler lagar, t.ex. vattenlagen och
gentekniklagen. Nu skärper vi reglerna för företagens
saneringsskyldighet. Nu ger vi miljöorganisationerna
talerätt. Nu avskaffar vi vattendomstolarna och inrät-
tar miljödomstolar. Nu skärper vi reglerna för miljö-
konsekvensbeskrivningar. Vi stärker miljökvali-
tetsnormerna. Vi får en betydligt bättre samman-
smältning av de olika lagarna. Jag skulle kunna fort-
sätta med en väldigt lång uppräkning av skillnaderna.
Jag skall faktiskt också erkänna att det här är ett
bättre och skarpare förslag än lagrådsremissen. Det
skärptes och förbättrades genom samarbetet med
Vänstern och Miljöpartiet. Jag vill gärna tacka för det
gemensamma arbetet.
Jag skall också erkänna att på en punkt har faktiskt
det här förslaget urvattnats jämfört med det borgerliga
förslaget.
Då var det t.ex. straffbart att inte källsortera för
det enskilda hushållet. Som lagtexten var skriven,
eftersom det fanns två års fängelse i straffskalan, hade
man även rätt att göra husrannsakan i det enskilda
hushållet för att kontrollera om det enskilda hushållet
källsorterade. Teoretiskt kunde den enskilda personen
få fängelse för att man inte hade källsorterat på rätt
sätt.
Jag vet inte om det var det Lennart Daléus menade
när han sade att det här förslaget inte på samma sätt
tar till vara den enskildes engagemang. Vi har tagit
bort den typen av fullständigt orimlig lagstiftning. Det
var lika allvarligt oavsett om det var slarv eller med-
vetet, och man kunde få fängelse som enskild med-
borgare om man inte källsorterade. Det visar att det
var en helt undermålig lagstiftning som den borgerliga
regeringen lade fram.
Om vi tittar på debatten och på reservationerna
kan vi se att de borgerliga partierna, som lade fram
den förra balken, helt verkar ha släppt sitt gamla för-
slag. I stort sett backar man upp miljöbalken även om
man inbördes är djupt splittrad i de enskilda sakfrå-
gorna.
Moderaterna säger nej till kretsloppsprincipen,
som är Centerns viktigaste fråga. Centern, Kristde-
mokraterna och Moderaterna tar parti för ägarintresset
mot miljöintresset. Moderaterna vill inte ge miljöor-
ganisationerna talerätt, Folkpartiet vill utvidga deras
talerätt. Moderaterna vill ta bort miljödomstolarna,
Centern vill ha fler miljödomstolar. Så skulle man
kunna fortsätta.
Låt mig kommentera några av diskussionerna i
sak. Jag börjar med en fråga som framför allt Modera-
terna och även Centern tog upp. Det gäller grundlagen
och regeringsformen. Det är viktigt att komma ihåg
att partierna var överens om, när man gjorde en ny
grundlag, att det inte skulle förändra eller öka ersätt-
ningarna när det gällde miljöfrågor. Att förorenaren
betalar är en viktig princip i svensk och internationell
rättstradition. Jag förstår inte riktigt diskussionen här.
Jag förstår inte om Moderaterna och Centern verkli-
gen avser att gå ifrån denna grundlagsöverenskom-
melse och menar att vi skall börja betala dem som
förorenar för att de skall låta bli att förorena.
Regeringen håller fast vid den tolkning vi tidigare
gemensamt har gjort av grundlagen. Vi håller fast vid
att det inte innebär en ökad ersättningsrätt när man
ställer miljökrav och att vi inte heller fortsättningsvis
skall betala förorenare. Vi gör därmed samma tolk-
ning som t.ex. Lagrådet har gjort. Det står också tyd-
ligt att om det finns problem så är det i regeringsfor-
men, inte i miljöbalken, som de finns.
Så till en angränsande fråga, allemansrätten.
Ingemar Josefsson sade mycket riktigt att här gäller
det att man är ärlig och står för vad förändringarna
faktiskt är. Den enda skillnaden jämfört med dagens
lagstiftning när det gäller allemansrätten och miljö-
balken är att man måste anmäla till länsstyrelsen när
man har större kommersiella företag i känslig natur.
Miljöbalken syftar till att skydda naturen.
När det sedan gäller förhållandet mellan markäga-
ren och arrangören är det samma civilrättsliga förhål-
lande som i dag. Det påverkas inte av miljöbalken.
Notabelt är också - och det är också en angrän-
sande fråga - att vi har reservationer från Moderater-
na och Centern - och Kristdemokraterna instämmer i
en del av detta - där man i praktiken vill ställa lägre
miljökrav på jord- och skogsbruk.
Väldigt många av de moderata reservationerna
och tyvärr även några av Centerns reservationer
handlar om att säga nej och att flytta tillbaka positio-
nerna.
Tittar man däremot på Folkpartiets reservationer
tycker jag att de har en annan och ambitiösare karak-
tär. Eva Eriksson har tagit upp älvarna flera gånger.
Det är viktigt att ge älvarna ett starkt skydd. Vi be-
dömer det dock som att man i praktiken ger samma
skydd med dagens lagstiftning som med det som Eva
Eriksson och Folkpartiet föreslår.
Eva Eriksson talar också om kampanjen för vat-
tenkraften. Jag skulle nog vilja säga att det enda som
har hänt är att den kampanjen har försvagats. Forsk-
ningsprojekten på NUTEK kontrollerade jag direkt.
Det hade stått i tidningen om dem. Det är samma
forskningsprojekt som har pågått sedan väldigt många
år.
Jag som känner LO i Norrbotten bättre än Eva
Eriksson kan garantera att man alltid har drivit att
man skall bygga ut vattenkraften. Men man har färre
på den arenan i dag än vad man har haft tidigare. Det
är naturligtvis väldigt viktigt att vi ger ett ordentligt
skydd till vattendragen.
Jag tror att en viktig del är att vattenlagen ingår i
miljöbalken. Därmed minskar vi den karaktär av ex-
ploateringslag som vattenlagen tidigare har haft.
Eva Eriksson tar också upp miljökvalitetsnormer-
na. Det är ett viktigt och verksamt instrument för att
få lokalt och regionalt effektiva åtgärder som minskar
föroreningarna.
Luftkvalitetsnormer kommer regeringen snart med
förslag om. Naturvårdsverket har i uppdrag att ta fram
ytterligare miljökvalitetsnormer. Det är viktigt att
komma ihåg, Eva Eriksson, att de görs bindande ge-
nom åtgärdsplaner. Man kan även binda enskilda. Om
det blir samma område för miljökvalitetsnormerna
som ett område som man förklarar som miljöskydds-
område går det också att göra dem bindande även för
enskilda.
Dan Ericsson tog upp frågan om miljöbrott, vad
som kommer att ske med dem och vilka ärenden som
kommer att gå till utredning, åtal och dom. Jag tror
dock att han citerade Solveig Riberdahl felaktigt.
Enligt utskottet sade hon så här vid utskottets he-
aring: Jag tror att vi kan förvänta oss fler utredningar
om man får till stånd en bättre organisation inom
åklageri och polis och ett bättre samarbete med till-
synsmyndigheterna. Ett sådant är redan inlett.
Solveig Riberdahl är en korrekt åklagare. Hon
skall bara uttala sig om ifall man får fler utredningar.
Hon skall inte i förväg uttala sig om ifall det blir fler
fällande domar. Hon säger alltså att åklagaren säkert
kommer att låta fler ärenden gå till utredning med den
nya miljöbalken.
Det är också viktigt att komma ihåg att samtidigt
som vi nu inför en ny lagstiftning gör vi också en
gigantisk utbildningssatsning inom bl.a. rättsväsendet.
Över 3 000 personer kommer att få en grundlig ut-
bildning i miljörätt. Det är viktigt på vägen för att
höja statusen för miljörätten, höja medvetenheten om
miljöfrågorna och öka insatserna rejält när det gäller
rättsväsendet.
Dessutom skall man komma ihåg att det traditio-
nella arbetet med utredning, åtal och domstolar kom-
mer att kunna kombineras med sanktionsavgifter,
vilket innebär att det i praktiken blir betydligt fler
som kommer att få känna av i plånboken ifall de be-
går några som helst brott eller förseelser mot miljön.
Fru talman! Jag tror att vi lägger en bra grund in-
för 2000-talet med den nya miljöbalken. Det är aldrig
någon lagstiftning som är helt färdig. Även denna
kommer vi att fortsätta att diskutera, förändra och
förbättra under hand. Här får vi en bra grund med en
skärpt och samordnad lagstiftning med effektiva in-
strument och med en stor och rejäl utbildningsinsats.
Därmed är detta en viktig pusselbit i regeringens
arbete för ett ekologiskt hållbart Sverige. Vi inbjuder
riksdagen att vara med och lägga fast nya mål där alla
departement och sektorer skall delta, nya instrument
med lagstiftning och ekonomiska styrmedel, med
miljöanpassad offentlig upphandling, med miljöled-
ningssystem för alla myndigheter och där vi stöttar det
lokala arbetet.
Fru talman! I början av debatten tyckte Dan Erics-
son att jag borde ha huggit på den krok som den tidi-
gare regeringen agnade. Jag borde huggit på betet,
sade han. Ja, Dan Ericsson då hade jag varit en död
fisk vid det här laget. Jag föredrar nog att fiska själv.
Men jag välkomnar både Dan Ericsson och andra att
vara med i jobbet för att dra upp de fula fiskarna -
dvs. miljöbrottslingarna - med hjälp av en betydligt
bättre miljölagstiftning än den som vi har i dag och
den som tidigare var föreslagen.