Fru talman! Det var ett ärligt och redigt svar. Det
är Ingemar Josefssons bedömning att det inte blir fler
fällande domar. Följdfrågan blir då: Kommer vi att i
nästa steg ändå ha nått målsättningen att få en bättre
miljö? Kommer vi att ha fått en sorts allmänpreventiv
verkan av hela regelverket så att det blir färre miljö-
brottslingar?
Om vi inte når det kvarstår egentligen problemen.
Då kommer vi att kunna fortsätta att räkna sådan
statistik som jag gjorde här tidigare: År 1996 polis-
anmäldes 327 personer för brott mot miljöskyddsla-
gen. Ingen fick fängelse och det handlar om ett fåtal
som fick fällande domar och böter.
Då kommer det fortfarande ute i samhället och
bland folket att upplevas på det här sättet: Jaha, det
här med miljöbrott verkar inte vara några bekymmer.
Det verkar inte samhället ha prioriterat. Här har man
inte tagit till en tillräcklig straffskala som gör att man
kommer åt miljöbrottslingarna. Man tappar liksom
tilltron till lagstiftning och rättsväsende.
I förlängningen gäller det, som jag också lyfte
fram i mitt anförande, resursfrågan. Det har rättsvä-
sendet, inte minst åklagarna, pekat på. Skall vi klara
av att handlägga miljövården måste vi också få ett
rimligt resurstillskott. På den punkten har vi varit
mycket tydliga och drivit på. Men i det nya läget
kanske Ingemar Josefsson kan säga att när vi nu får
den nya organisationen i sjön kommer man att få
tillräckligt med resurser. Man kommer att ge ett or-
dentligt tillskott. Det är nödvändigt om det här över
huvud taget skall fungera.