Fru talman! Fru talmannen vet bättre än jag vad
som tilldrar sig i Rackarbergen i Uppsala, med Måns
och Bill och Bull. Litet så är det i miljöpolitiken, med
Socialdemokraterna som Måns och Vänsterpartiet och
Miljöpartiet som Bill och Bull. De säger ungefär
samma saker. De säger det som Måns har bestämt,
med litet olika ordval.
Nu har Vänsterpartiet genom det här samarbetet,
eller under trycket av Socialdemokraterna, gett upp
några viktiga principer, inte bara i miljöarbetet utan
mera allmänt sett. Det illustrerar Maggi Mikaelsson i
dag. Jag skall ta upp några centrala frågor som jag
trodde var viktiga för Vänsterpartiet.
När det gäller det kommunala vetot: Hur kan det
ha blivit så att Vänsterpartiet systematiskt medverkar
till att urholka det kommunala vetot genom den här
lagstiftningen? När man har möjlighet, t.ex. i fråga
om sådant som relaterar till hanteringen av högaktivt
avfall från kärnkraften, att skärpa kommunernas möj-
lighet att påverka, ta ställning till och bestämma om
det egna området, medverkar Vänsterpartiet till att
urholka detta.
När det gäller överklagande: Hur kommer det sig
att Vänsterpartiet medverkar till att i realiteten en
organisation får överklaganderätt? Det folkliga arbete
som bedrivs på miljöområdet kommer inte till tals på
det här sättet. Var är stödet till en miljöombudsman,
som såvitt jag förstår Vänsterpartiet tidigare tyckte
var en bra inrättning? Det har försvunnit nu.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag svara på den
dunkla frågan: Ja, Centerpartiet kommer att stötta sina
motioner och sina reservationer i den här debatten och
i andra debatter som kan komma i kammaren.