Fru talman! Med dagens beslut om antagande av
ny miljöbalk tar miljöfrågorna klivet in i 2000-talet.
Miljöfrågorna etablerar sig som en egen fråga som
kan bedömas utan sidoblickar på eventuella kortsikti-
ga vinster för företag eller enskild. Slarv och okun-
skap skall minimeras.
Målet med miljöbalken är att främja en hållbar ut-
veckling så att nuvarande och kommande generatio-
ner tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten om att naturen har ett
skyddsvärde och att människornas rätt att förändra
och bruka naturen är förenad med ett ansvar att för-
valta den väl.
Miljöbalken skall ses som en både samordnad,
skärpt och breddad miljölagstiftning för en hållbar
utveckling. Den kommer att ersätta 15 nu befintliga
lagar.
Fru talman! Låt mig i punktform lyfta fram de
viktigaste förslagen.
Balkens mål är att främja en hållbar utveckling.
Nu införs grundläggande principer, t.ex. försiktig-
hetsprincipen, som skall tillämpas. Genom allmänna
hänsynsregler ställs samma krav på all verksamhet -
försiktighetsmått, lämplig plats, hushållning, produkt-
val m.m.
Regler och miljökvalitetsnormer införs. Kraven på
miljökonsekvensbeskrivningar utökas och skärps.
Vattenlagen arbetas in. Miljön får större betydelse.
Vid prövning av miljöfarlig verksamhet skall också
den joniserande strålningen till omgivningen prövas.
Enligt förslaget skall miljöorganisationer med
2 000 medlemmar få talerätt, dvs. rätt att överklaga
domar och beslut om tillstånd, godkännande och
dispens enligt balken.
Verksamheter som har stor påverkan på miljö och
naturresurser, däribland stora trafikanläggningar, skall
tillåtlighetsprövas av regeringen.
Strandskyddets ställning görs tydligare. Till-
ståndskrav på husbehovstäkter föreskrivs.
Ansvaret för efterbehandling av mark görs tydliga-
re. En saneringsförsäkring införs.
Nu skärps straffen, och brottsbalkens straffbe-
stämmelser arbetas in i balken.
Dan Ericsson nämnde miljösanktionsavgifternas
införande. De skall beslutas om av tillsynsmyndighe-
ten. Jag kan redan säga till Dan Ericsson att de för-
höjda avgifter som utskottet föreslår kan utdömas
flera gånger. Den som vill trotsa lagstiftningen får det
alltså rätt hett om öronen.
Regionala miljödomstolar ersätter Koncessions-
nämnden och vattendomstolarna. Reglerna om gene-
tiskt modifierade organismer arbetas in i balken.
Till slut vill jag nämna att tillsynsansvaret under-
stryks i balken och att kommunens tillsynsansvar
utökas.
Efter denna verkliga snabbredovisning vill jag
sätta in balken i ett miljöhistoriskt sammanhang. Som
en parentes vill jag för den speciellt intresserade på
området hänvisa till sidorna 23 och 27, där utskottet
med kansliets hjälp ger den mest kortfattade historik
om miljöfrågorna under 1900-talet som går att få. Jag
tycker själv att den är väldigt uttömmande.
När miljöproblemen under den första halvan av
1900-talet fördes på tal saknades i många fall kunska-
pen och förankringen för att åtgärda problemen. Ett
sådant exempel som jag kan ta från Stockholm var när
frågan om Henriksdals reningsverk behandlades i
riksdagen för många herrans år sedan. Då var det en
riksdagsman som sade: Detta är kommunalt slöseri
med medel, när hela Östersjön står till vårt förfogan-
de! Detta ger en bild av hur man uppfattade det hela
för så länge sedan.
Men för oss som började jobba med de politiska
miljöfrågorna för ett 20-tal år sedan var det kanske
också lättare än vad det är i dag. Det fanns klipp att
göra om man gav sig in i miljöpolitiken, skulle man
kunna säga. Med ett beslut kunde vi förhållandevis
kvickt se förändringar. Ett exempel är de kommunala
besluten som sedan följdes upp centralt om svavelhal-
terna i våra oljor. Svavelhalterna är i dag nere på en
tiondel av de utsläpp som man hade 1970.
Vattenfrågan fick också förhållandevis snabba re-
sultat när reningsåtgärder sattes in. Vänerns siktdjup
är nu lika gott som det var runt sekelskiftet. Riddar-
fjärdens vatten är badbart vid de bad som finns i hu-
vudstaden - oavsett vad EU säger. Vi kan från våra
fönster här i riksdagen se hur laxen fångas inför våra
ögon. Det var faktiskt möjligt att snabbt få resultat.
Under 80- och 90-talen uppmärksammade man i
politiken de miljöproblem som produkternas kemika-
lier och avfall orsakar. Men detta får inte förleda oss
att tro att problemen är lösta. Många av dem finns
kvar - mer komplicerade, svårare att upptäcka och
mer internationaliserade.
Vi har fått nya miljöproblem där äldre lagstift-
ningar inte räcker till. Därför behövs nya metoder,
nya tillvägagångssätt. Miljöbalken är anpassad till den
nya tidens problem. I arbetet med att förverkliga ett
hållbart samhälle skall miljöbalken vara miljöpoliti-
kens centrala verktyg. Balken kommer att modernise-
ra den svenska miljörätten.
Fru talman! Bakom införandet av en miljöbalk står
i dag samtliga politiska partier, även om engage-
manget nog får sägas vara väldigt varierat. Under
arbetet med miljöbalken har socialdemokraterna i
slutfasen samarbetat med Vänsterpartiet och Miljö-
partiet. Samarbetet har varit konstruktivt och målin-
riktat.
Till betänkandet har fogats 55 reservationer. En-
dast en av dessa är en gemensam reservation från
Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Jag utgår
från att Kristdemokraterna ansluter sig till den gemen-
samma reservationen - vi har här också hört att så är
fallet.
Av de 55 reservationerna svarar moderaterna en-
samma för 31 stycken, eller runt 60 % av avlämnade
reservationer. Moderaterna är också det parti som
genom sina förslag konsekvent försöker urholka bal-
kens möjligheter att bli en effektiv lag. Eftergifterna
är många på miljöns bekostnad.
Både Eva Eriksson och Dan Ericsson har tagit upp
den gamla balken. De här reservationerna, och det
faktum att de partier som lade fram den gamla balken
så pass dåligt har kunnat hitta varandra i sina reserva-
tioner, förklarar varför den lag som då lades fram var
så urvattnad. Göte Jonsson och Daléus talar om vem
som gjorde vad i regeringen - och det är väl då under-
förstått att Daléus dömer ut moderaternas agerande i
mijöpolitiken under den tiden - och också det är väl
en förklaring till att en del av arbetet nu måste göras
om.
Låt mig ta ett exempel från reservation 3, där mo-
deraterna har en bärande princip för miljöbalken. Där
säger moderaterna: "Som anförs i motionen har nu-
tidshistorien med all önskvärd tydlighet visat att
marknadsekonomiska principer och ett konkurrens-
kraftigt och fungerande näringsliv är av avgörande
betydelse för en positiv utveckling på miljöområdet."
Detta är inte sant i den verklighet jag har levt i. Det
har inte varit konkurrensen som har drivit fram miljö-
frågorna. Orsaken till att företag har konkurrerat ut
sina konkurrenter har inte varit att man velat ha bättre
miljöprodukter. Orsaken var att samhället lade sig i,
att samhället inte accepterade de avigheter man upp-
täckte att företagen kom med. Det är inte en sann bild
som ni ger i er reservation, Göte Jonsson.
Texten i reservationen fortsätter: "En stor del av
initiativet på miljöområdet ligger i dag hos enskilda
människor och framsynta företagare som agerar på
den fria, konkurrensutsatta marknaden." Ja, utan de
krav som de politiska församlingarna ställde hade
man inte anpassat sig på det sättet. Sveriges riksdag
har faktiskt genom sin lagstiftning givit konkurrens-
fördelar för en rad svenska företag.
Under mina tolv år som miljöborgarråd i Stock-
holm var det så att varje gång vi ville göra en in-
skränkning, lägga ut ett föreläggande på ett företag,
sade man att det var omöjligt, att det inte gick. Och
varje gång lyckades det, varje gång var det möjligt att
nå fram till det man sade var omöjligt. Den enda slut-
sats jag kan dra av det är faktiskt att jag inte tog i
tillräckligt, att jag borde ha fört fram fler förslag.
Ni skriver också i reservationen: "Inom näringsli-
vet ses miljöarbetet alltmer som något av godo, som
kan öka både marknadsandelarna och vinsterna." Där
sansar ni er litet och säger att det inte var så förut men
att företagen nu börjar se det på det sättet. På den
punkten har ni faktiskt litet rätt. Nu börjar fler företag
förstå att man kan ha konkurrensfördelar av miljövins-
ten. Men så var det inte tidigare. Försök inte slå i
någon det, för det är inte sant.
I två reservationer, som också här har berörts,
nr 51 från Moderaterna och nr 52 från Centerpartiet,
tas ersättningsrätten upp, dvs. regeringsformen 2 kap.