Herr talman! Bakom årets granskningsbetänkande
står, precis som fallet varit många tidigare år, ett i
huvudsak enigt konstitutionsutskott. Men det finns
faktiskt några frågor och några granskningsärenden
där meningarna skiljer sig åt. Ett sådant ärende är
Vissa frågor med anknytning till JAS-projektet.
Jag kan, herr talman, inte frigöra mig från
misstanken att Socialdemokraterna, som med
begagnande av ordförandens utslagsröst har skrivit
utskottets betänkande gör detta mot bakgrund av
att vi i år har valår och att det om möjligt gäller att
på något sätt profilera sig gentemot regeringen.
Kanske, herr talman, kan också det förhållandet i
någon mån ha spelat in att landets nuvarande
försvarsminister dessutom råkar vara före detta
ledamot av konstitutionsutskottet och vice
ordförande av detsamma. Under sin tid i utskottet
har han deltagit i att rannsaka ett och annat
socialdemokratiskt statsråd.
Det går inte att tolka årets granskningsbetänkande
i denna del på annat sätt än att man har försökt att
haka upp sig på mycket svag saklig grund, försökt
klamra sig fast vid det halmstrå man möjligen kan
finnas i den här frågan.
Utskottet har haft att efter socialdemokratisk
anmälan granska ''huruvida det i
försvarsdepartementet har funnits kunskap eller
misstankar om någon omständighet som har varit
ägnad att ge anledning till tvekan om
flyguppvisningen borde genomföras.
Undersökningen bör också avse försvarsministerns
eventuella åtgärder eller visad passivitet.''
Det som avses är det olycksaliga haveriet med det
första serieflygplanet som levererades 1993 och
som störtade, som alla och envar erinrar sig, den 8
augusti 1993 i samband med Stockholm Water
Festival. Skall man tolka socialdemokraternas syn
på denna fråga förväntar de sig att
försvarsministern uppenbarligen skall vara
flygingenjör, flygtekniker och flygmekaniker för att
själv kunna ta ställning till huruvida ett flygplan
skall anses luftvärdigt eller icke.
Konstitutionsutskottets ordförande sade i morse, i
den inledande debatten med anledning av årets
granskningsbetänkande från KU, att de borgerliga
slarvar med JAS-fakta, nobbar dem och inte tar
dem på allvar. Jag skulle vilja säga att det vore
mycket klädsamt om socialdemokraterna hade tagit
den här frågan på allvar i stället för att nu ägna sig
åt ett vad jag skulle vilja kalla nys i denna fråga.
Herr talman! Vilka kunskaper fanns om det första
serieflygplanets tekniska status? De största
tekniska osäkerheterna angavs beröra
styrsystemet, inklusive styrspaken. Det här rörde
sig alltså om det första serieflygplanet. Det skulle
vara utrustat med prototyper i fråga om
elektronikenheten och styrspaken. Men enligt
Materielverket var avvikelserna med undantag för
systemfunktionerna sannolikt ej
prestandanedsättande för flygplanets inledande
användning.
Vidare konstateras att det vid utvärderingarna
visade sig att styrspaken ännu inte hade fått optimal
utformning och funktion. Styrsystemet hade under
genomförd flygverksamhet haft en hög
tillförlitlighet i apparatfunktionen, och vid
leveransen av det här flygplanet, 39.102, hade det
en status som visserligen var lägre än den
överenskomna, men dock tillräcklig för att medge
att det kunde mottas.
Enligt haverikommissionen måste de angivna
faktorerna balanseras så att ett säkert system
erhålls. Svårigheten är här att göra balansen så att
systemet blir säkert samtidigt som tillräckliga
prestanda uppnås. Haverikommissionen
konstaterar att möjligheten fanns att plan 39.102
kunde överstegras. Marginalen härför bedömdes
dock som tillräcklig. Bedömningen grundades på
att en förare inte styr så att det uppstår en situation
där faktorernas sammanlagda effekt medför
överstegring och risk för haveri.
Nå, vilken inställning har Försvarsdepartementet i
denna fråga? Jo, säger man därifrån, bedömningar
som rör rent tekniska eller militära aspekter måste
enligt promemoria från den 2 december 1993
överlåtas åt dem som är sakförståndiga på dessa
områden. Utgångspunkten måste vara att
regeringen kan förlita sig på den tekniska och
militära expertis som anförtros uppgifter inom
JAS-projektet. Det är typiska myndighetsuppgifter
att godkänna ett flygplan eller att ge tillstånd till
eller eljest besluta om flyguppvisningar. Det har
inte varit Försvarsdepartementets sak att i detta fall
befatta sig med dessa frågor.
Det har inte heller inom departementet funnits
uppgifter om tekniska problem av sådan betydelse
i sammanhanget att man bort kunna förutse risken
för ett haveri. Kunskaper om att planet i vissa lägen
kunde överstegras har inte funnits i departementet.
För departementet och för försvarsministern har
inte annat varit känt än att planet fungerade i vanlig
ordning.
Försvarsminister Anders Björck har också
deklarerat att han inte haft anledning att ifrågasätta
myndigheternas bedömning i luftvärdighetsfrågan.
JAS-kommissionen har enhälligt konstaterat att det
inte fanns någon anledning att inte låta flygplanet
flyga. Försvarsministern delar därvid
kommissionens uppfattning.
Vidare konstaterar försvarsministern att haverier
inte varit ovanliga när nya flygplansprojekt varit
under utveckling. Haverier inträffade t.ex. med
J 29 Tunnan 30 gånger. A 32 Lansen hade tre
utvecklingshaverier, medan J 35 Draken hade 25
haverier.
Den 26 mars 1993 fastställde chefen för flygvapnet
ett s.k. produktionsverk avseende deltagande i
flygdagar och utställningar. Försvarsdepartementet
hade för kännedom fått två exemplar härav. Det
framgick att flyguppvisning skulle äga rum vid
Stockholms vattenfestival den 8 augusti 1993, men
något JAS-flygplan nämns inte bland de flygplan
som skulle delta i uppvisningen. Vidare skulle
enligt beslutet flyguppvisningar äga rum på
flygvapnets s.k. huvudflygdagar den 28 och 29
augusti 1993 vid Upplands flygflottilj i Uppsala.
Där skulle däremot ett JAS 39 Gripen medverka
enligt beslutet av flygvapenchefen.
Den 1 juli 1993 uppdrog chefen för flygvapnet åt
Skaraborgs flygflottilj att planera och genomföra
en begränsad flyguppvisning med JAS 39 den 8
augusti 1993 vid Stockholms vattenfestival samt vid
Upplands flygflottilj den 28 och 29 augusti. Det
antecknades också att deltagande i flyguppvisning
med JAS 39 tills vidare är mycket restriktivt.
Flygvapenchefen har inför utskottet uppgivit att
han såvitt han kan erinra sig inte informerat
försvarsministern om beslutet den 1 juli 1993 om att
JAS-planet skulle delta i uppvisningen i Stockholm
den 8 augusti eller att han eljest diskuterade ämnet
med någon annan på Försvarsdepartementet.
Varken Försvarsdepartementets ledning eller
någon för JAS-projektet ansvarig tjänsteman på
departementet har känt till att JAS 39 Gripen
skulle förevisas under Vattenfestivalen i Stockholm
den 8 augusti 1993. Försvarsminister Anders
Björck har inte haft kännedom om JAS-planets
deltagande i flyguppvisningar vare sig i Stockholm
eller i Uppsala. Även om han hade haft sådan
kännedom anser han att han inte hade med saken
att göra. Enligt försvarsministern var regeringen
visserligen oförhindrad att ingripa, men
försvarsministern anser och ansåg att
flyguppvisningar är en fråga för vederbörande
myndigheter att ta ställning till.
Herr talman! I den socialdemokratiska skrivningen
sägs det att utskottet delar uppfattningen i
Försvarsdepartementets promemoria från den 2
december 1993 om att frågor som att godkänna
flygplan för flygning och att besluta om
flyguppvisningar är typiska myndighetsuppgifter.
Det yttersta ansvaret, säger man dock, för de regler
som myndigheterna har att tillämpa och för att
frågorna handläggs med erforderlig omsorg och
kompetens ligger på regeringen. Det kan vi väl inte
bestrida.
Herr talman! Från den borgerliga majoritetens
sida, med stöd av försvarsministerns inställning i
själva sakfrågan, anser vi att det faktiskt ankommit
på de ansvariga myndigheterna att godkänna
flygplanet för flygning och att ta ställning till
flygplanets deltagande i flyguppvisningar. Varken
försvarsministern eller Försvarsdepartementet har
således haft att ta ställning i dessa frågor.
Utredningen ger inte heller vid handen att det i
Försvarsdepartementet har funnits uppgifter om
tekniska problem av betydelse i det här
sammanhanget. Haveriet med JAS-planet i
Stockholm den 8 augusti 1993 kan således inte
föranleda något ifrågasättande av
Försvarsdepartementets verksamhet eller
försvarsministerns tjänsteutövning.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5 och
avslag på utskottets förslag i motsvarande del.