Fru talman! Jag begärde inte ordet för att jag har
något inlägg i sakfrågan. I inledningen av debatten
framfördes att majoriteten i arbetsmarknadsutskottet
hade förvägrat oppositionen anordnandet av en hea-
ring.
Jag vänder mig på det bestämdaste emot sådana
anspelningar. Är det någon fråga som vi har diskute-
rat och debatterat i utskottet är det faktiskt frågan om
lönebildningen. Vi skriver också i vårt betänkande att
här har anordnats ett antal hearingar.
Stefan Attefall hade rätt i att den första hearingen,
som gällde Öbergs utredning, hölls förra mandatperi-
oden. Men under hösten 1999 anordnade en av våra
myndigheter, som är underställd arbetsmarknadsut-
skottet och Arbetsmarknadsdepartementet, nämligen
Arbetslivsfonden, tre stycken olika seminarier, hela
tiden på temat lönebildning. Det skedde inför att
propositionen skulle läggas fram.
I de här seminarierna medverkade samtliga berör-
da organisationer på arbetsmarknaden. Här medver-
kade rättsvetare och ekonomer. I panelerna i de de-
batter som fördes förekom också gamla erfarna med-
lare som lade fram sin syn på detta.
Jag tycker nästan att det är lite skamligt när man
från oppositionens sida säger att vi sätter oss på de-
mokratin. Alla hade möjlighet att gå på de här semi-
narierna. Hela arbetsmarknadsutskottet, samtliga
ledamöter och suppleanter, var inbjudna till dessa
seminarier. Det är ju upp till var och en om man inte
vill gå och lyssna och hur mycket man vill bilda sig i
de olika frågorna innan de ska behandlas i riksdagen.
Hade oppositionen däremot begärt att man skulle
ha en utfrågning av våra egna myndigheter, hade man
kunnat få det. Men det gjorde man inte. Det är nämli-
gen minoritetsbeslut som gäller när man hanterar
sådana frågor i utskottet.
Det är därför jag vill ha detta till protokollet. Jag
vill inte framstå som en ordförande som sätter sig på
demokratin när det gäller utskottshanteringen.