Skolan

Herr talman! Vi är chockade. Vi har chockats. Vi

vill bryta utvecklingen. Vi vill göra mer.

Så uttalade sig kulturminister Marita Ulvskog i en

debatt här i kammaren torsdagen den 24 februari förra

året. Det som hade chockat regeringen var sanningen

om hur den pornografi som kabelkanalerna visar på

nätterna faktiskt ser ut. Det som chockat var doku-

mentärfilmen Shocking Truth skapad av Alexa Wolf.

För Vänsterpartiet del argumenterade jag i den

debatten för en frigjord och jämställd syn på sexuali-

tet, fri från de begränsande normer som sätts av por-

rindustrin men också från de begränsande normer

som sätts av nymoralister, exempelvis kristdemokra-

terna. Vi tog och vi tar fortfarande kraftfullt avstånd

från den stereotypa och heteronormativa bild av sex-

ualitet som pornografin uppvisar, från skildrandet av

kvinnlig underordning och manlig maktutövning. Vi

menar att det är varje människas rätt att fritt utveckla

sin sexualitet så länge det inte skadar eller förtrycker

någon annan. Och upprördheten över pornografin

delades då, och delas säker fortfarande, av många här

i kammaren.

Upprördhet är dock inte i sig tillräckligt för att

förändra verkligheten. För det krävs handling och

beslutsamhet, inte avvaktande tvehågsenhet. Därför

har vi i Vänsterpartiet författat en omfattande motion

om hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle

kunna förändras och stärkas för att utgöra en motvikt

till pornografi och moralism, väl medvetna om att

också andra åtgärder givetvis måste vidtas. Vi fram-

lägger förslag på bred front, och vi tar nya initiativ.

Vi gör det som nästan alla för något år sedan påstod

att de tänkte göra - vi går från ord till handling. Men

nu, ett år efter det att stormen lagt sig och de uppford-

rande TV-kamerorna inte längre kräver svar och

åtgärder, bemöts våra förslag med bristande argu-

mentation och avslag efter avslag efter avslag.

Låt mig ta några exempel. Vi föreslår att Skolver-

ket får i uppdrag att ta fram ett referensmaterial till

stöd för en kritisk pornografidiskussion - och de

andra partierna hänvisar till redan existerande materi-

al som knappt nämner pornografin. Vi föreslår att

läromedelssituationen ska granskas och får till svar

att någon särskild granskning av innehållet i lärome-

del inte förekommer. Goddag yxskaft.

För Vänsterpartiets del vill jag framföra att det är

viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen i sko-

lan

- sätter diskussioner om identitet, relationer och

maktfrågor snarare än biologi i centrum

- utgår från elevernas egna frågor och erfarenheter

- innehåller diskussioner om pornografin utifrån ett

kritiskt jämställdhetsperspektiv

- innehåller diskussioner om sexuella trakasserier

och sexuellt utnyttjande av barn

- beskriver homosexuella relationer som fullt ut

likvärdiga och naturliga

- syftar till att stödja alla elever till att självständigt

och kritiskt reflektera över såväl den egna som

andras sexuella identitet och könsidentitet och

- innehåller kritiska diskussioner om den traditio-

nella kärnfamiljen.

Jag vill gärna fortsätta att tro att det finns ett in-

tresse för att vidta åtgärder för att skapa motbilder till

pornografin och för att bekämpa porrindustrin, och vi

kommer att återkomma gång på gång på gång med

sådana förslag. Samtidigt är det beklämmande för

utskottsmajoriteten - och inte minst för socialdemo-

kraterna - att man tvekar och famlar, när man i andra

sammanhang påstått sig vilja handla. Hur var det nu?

"Vi vill bryta utvecklingen. Vi vill mer."

Jag yrkar bifall till reservation 6 under punkt 23.

Herr talman! Utomparlamentariska och på sin tid

olagliga aktioner har alltid funnits och har varit grun-

den för tillkomsten av många av de rättigheter som vi

i dag anser självklara. Allmän rösträtt, kvinnors frigö-

relse, kortare arbetstid och möjligheten att fortfarande

njuta av almarna i Kungsträdgården är bara några

exempel på detta. Människor med civilkurage har

lyckats ändra dåligt planerade vägar, avslöja ned-

grävning av giftigt avfall osv. Civil olydnad är ett sätt

att göra sin röst hörd, direkt från människor som

berörs till dem som styr och beslutar. För att citera

SOU 1999:101 Olydiga medborgare: "Rörelserna

tvingar samhället att konfronteras med grundläggande

värden, såvida de står för ett sökande efter äkthet."

Vänsterpartiet har i ett särskilt yttrande till dagens

betänkande markerat att vi stöder principen om civil

olydnad, att genom ifrågasättande stärka demokratin.

I samma yttrande visar vi också ytterligare en gång

att vi ser det som angeläget att Skolverket ges sank-

tionsmöjligheter gentemot kommuner i syfte att sä-

kerställa en nationellt likvärdig skola.

Herr talman! Låt mig också säga några ord om

betygen - igen, kan jag tillägga. Det är knappast

obekant för kammarens ledamöter hur Vänsterpartiet

ser på betygen - en syn som vi för övrigt delar med

Miljöpartiet och många i de socialdemokratiska le-

den.

Vi är övertygade om att betygen på flera punkter

påverkar undervisningen och elevernas utveckling

negativt. Vi är övertygade om att möjligheterna att

skapa en skola för alla, där kritiskt tänkande och

förmågan att se helheter i den egna utvecklingen och i

samhällets utveckling, skulle underlättas avsevärt om

betygen avskaffades, och det är därför vi föreslår

försöksverksamhet med betygsfri grundskola. Vi

menar att utvärdering och, de gånger det är nödvän-

digt, urval till högre studier bättre kan skötas av ut-

vecklade utvecklingssamtal och alternativa ur-

valsmetoder.

Herr talman! Det är uppenbart att vänstern och

högern ser olika på relationen mellan privat och of-

fentligt. Det är naturligt - det är inget konstigt med

det. Där vänstern vill göra skolan till en demokratisk

mötesplats för barn med olika bakgrund och erfaren-

heter skapar högern uppdelning och vill göra utbild-

ning till en handelsvara. Det har framträtt med all

önskvärd tydlighet i de debatter vi tidigare haft här i

kammaren om privatskolor, s.k. fristående skolor. Det

syns i dagens betänkande, där högern vill att ännu

mer av utbildningen privatiseras genom entreprena-

der, och det syns i synen på sponsring av skolor. Det

är inte utan att man ibland undrar om det inte är be-

gränsande för den egna intellektuella utvecklingen att

ha en så fullständigt oproblematiserande syn på rela-

tionen mellan skola och näringsliv som högern tycks

ha.

Herr talman! Självklart är det angeläget att ha ett

gott samarbete mellan skolan och det omkringliggan-

de samhället, inklusive arbetslivet och dess parter.

Ofta kan dessa bidra till skolans arbete med erfaren-

heter som annars inte skulle finnas, och omvänt är det

viktigt att skolan deltar i utvecklingen av samhället.

Men det finns också situationer då det är viktigt att

sätta gränser för att säkra skolans möjligheter att vara

en plats där kritiskt tänkande och allsidighet har före-

träde. Ett sådant sammanhang är då företag och orga-

nisationer på olika sätt vill stödja och sponsra skolor,

vilket blir allt vanligare. Av de skolor som deltagit i

en undersökning genomförd av Nordiska ministerrå-

det uppger över hälften att de fått erbjudande om

sponsring, och nio av tio av dessa har accepterat er-

bjudandet. I en del fall, även om det inte sker i alla,

har också sponsorerna begärt motprestationer från

skolans sida.

Vänsterpartiets principiella uppfattning är att

sponsring i skolan inte ska förekomma, eftersom det

riskerar att påverka eller rentav styra skolans arbete

och undervisningens innehåll. Självklart måste det

kombineras med tillräckliga resurser, och Vänster-

partiet fortsätter därför kampen för mer pengar till

skolan. Om skolor väljer att tillåta olika typer av

sponsring menar vi att det under inga omständigheter

får innebära att undervisningen eller någon del av

skolans arbete i övrigt styrs eller kan misstänkas för

att styras av företags- eller organisationsintressen.

Inte heller är skolan en plats för reklam för företag

eller organisationer annat än som en del av en kritisk

diskussion inom ramen för den ordinarie undervis-

ningen, eller då organisationer bjuds in för att delge

sina erfarenheter och åsikter.

I marknadsföringslagen finns i dag ingen särskild

paragraf som berör sponsring i skolan, vilket enligt

vår mening är otillräckligt, och lagen bör förändras.

Men även med en utvecklad lagstiftning kommer det

ibland att uppstå gränssituationer i relationen mellan

skola och arbetsliv. Vi menar att kommuner och

skolor också behöver särskilda riktlinjer och praktiska

råd för hur skolan ska ta emot stöd i olika former från

organisationer och företag.

Jag yrkar också bifall till reservation 6 under

punkt 26, och jag kan samtidigt meddela att jag står

bakom också övriga delar av Vänsterpartiets reserva-

tion.

Herr talman! Vårt samhälle kännetecknas inte di-

rekt av att näringslivet saknar möjligheter att nå ut

med sin propaganda. I stället genomsyras hela sam-

hällskroppen av kommersialism och budskapet att

vad som helst går att sälja med mördande reklam.

Men här vill vi dra gränsen. Skolan ska inte vara en

marknadsplats där den som har pengar kan köpa sig

makt och inflytande över undervisningen, utan en

plats för allsidighet och för kritiskt tänkande.