Fru talman! Jag vill oerhört gärna välkomna Carl
Bildt som oppositionspolitiker - det gläder mig. Jag
tycker ändå att Carl Bildt skulle kunna behålla ett
visst mått av sans och kanske också ett visst mått av
intellektuell hederlighet.
Den här frågan handlar inte om samarbete eller ej,
Carl Bildt. Den här frågan handlar inte om fred eller
ej. Den här frågan handlar inte om framtid eller ej.
Den här frågan handlar om på vilka villkor vi,
Sveriges folk, skall samarbeta med den europeiska
unionen. Att vi skall samarbeta är väl fullständigt
självklart - jag kan inte tänka mig någon i den här
församlingen som skulle stå upp och säga att Sverige
inte skall samarbeta.
Sverige är ett av de mest internationaliserade
länderna, också i samarbetssammanhang. Vi finns
med överallt, i alla internationella fora. Vi är en
uppskattad samarbetspartner, därför att vi har goda
argument, bra erfarenheter och viktiga saker att
komma med. Det skall vi naturligtvis fortsätta att
vara.
Det handlar inte om det, Carl Bildt. Vad det
handlar om är om vi skall ge upp vår politiska
suveränitet och förbinda oss att bli en delstat i en
västeuropeisk union, för att på det sättet medverka till
att det västeuropeiska industrikapitalet kan stärka sin
konkurrenskraft i den hårdnande världsekonomin. Det
är det som är målet för samarbetet inom den
europeiska unionen, ingenting annat. Medlet är att
bilda en politisk union, som fråntar medlemsländerna
deras självbestämmande och folkligt förankrade
demokrati, som gör det möjligt att låta ekonomin
bedrivas av Riksbanks -chefer som står helt utanför
demokratisk insyn och kontroll och med ett fastslaget
politiskt mål för den ekonomiska politiken, nämligen
prisstabilitet, på bekostnad av hög arbetslöshet, social
utslagning, miljöförstörelse osv.
Vi som är socialister hävdar ju, Carl Bildt, att
politikens roll är att balansera de kortsiktiga
ekonomiska vinstintressena. Marknaden klarar inte av
allt - jag hoppas att vi är överens om det. Det
kortsiktiga ekonomiska marknadstänkandet tar inte
hänsyn till varken människor eller miljö, och därför
behöver vi politiken för att hävda de mänskliga
värdena och humanismen. Det är det vi håller på med
i den här församlingen. Jag har inte kommit hit för att
lämna ifrån mig beslutanderätt. Jag har kommit hit för
att hävda mina och mina väljares intressen.
Jag tycker att det är en ren oförskämdhet när Carl
Bildt står här och talar om en majoritet av den
svenska befolkningen som antingen kommunister
eller rasister. Det kräver en ursäkt från talarstolen,
och jag hoppas att Carl Bildt kommer att leverera den
här.