Herr talman! Vi är överens om, Gudrun Schyman,
att vi vill arbeta för en utjämning i förhållande till den
tredje världen. Varför skall det vara negativt för en
global utjämning att Sverige agerar tillsammans med
andra EFTA-länder som deltar i den europeiska
unionen? Detta gör att den europeiska unionen blir
mer inriktad på handel, bistånd och
utvecklingssamarbete med u-länderna.
Vi bevarar vårt bistånd. Men vi kan också
tillsammans med andra länder se till att vår del av
världen gör en bättre insats. Varför skall det bli en
bättre utjämning för u-ländernas del om länder som
Sverige säger att det inte är vår sak att samverka med
våra grannar?
Vi befinner oss i en situation där ekonomierna är
sammanflätade. Vi talar inte om 60-talet. Det är vad
det hela handlar om.
Vidare var det frågan om avgiften. Avgiften
handlar om 18 miljarder brutto för staten. Eftersom
återflödet är ungefär 9 miljarder är nettot för landet
ungefär 9-10 miljarder. Det är ungefär lika mycket
som kyrkoskatten. Avgiften skall betalas. Men
avgiften är ingalunda i den storleksordning som
Vänsterpartiet i sina beräkningar gör gällande. Det
hela handlar om ungefär lika mycket pengar som om
den svenska räntenivån sänks med 1 procentenhet.
Det är i högsta grad väsentligt om Sverige blir
medlem eller om Sverige skall stå utanför med sin
höga ränta. Vidare kan det jämföras med att
arbetslösheten i Sverige sänks med 1 procentenhet.
Det är den storleksordningen det är fråga om. Båda
dessa möjligheter, dvs. sänkta räntor och förbättrad
sysselsättning, underlättar vid ett medlemskap i
förhållande till att Sverige står ensamt utanför.
Avgiften skall självfallet betalas rakt ur budgeten.
Vi har vid vår partikongress sagt ifrån att avgiften
skall läggas ut på hela produktionen, och det skall
naturligtvis gå igenom i den nya regeringen.