Herr talman! När det gäller den tekniska utveck-
lingen måste jag starkt tillbakavisa påståendet att vi i
Miljöpartiet är trafikfientliga. Det kan jag enkelt visa
genom den tro vi har såväl på sjöfarten och det nya
tonnagets utvecklingsmöjligheter i fråga om miljö-
hänsyn som på tågen.
Litet skämtsamt har vi i Miljöpartiet kallats för
tågromantiker och det har sagts att vi vill att hela
svenska folket skall åka på museijärnväg. Så är det
förstås inte. Vi har tvärtom en väldigt stark tro på att
tåget har enorma utvecklingsmöjligheter. Marknaden
kan dock inte sköta hela den utvecklingen. Självklart
skall människor inte påtvingas nya lösningar, men om
det inte kommer till politiska beslut så händer ingen-
ting. Detta framgår klart och tydligt. Starka intressen,
inte minst oljeindustrin, blockerar ju gång på gång
utvecklingen.
Titta bara på den bil som Greenpeace har tagit
fram och som förbrukar 0,3 liter bensin per mil! Var-
för har industrin inte varit kapabel att åstadkomma
något motsvarande? Jo, därför att det inte har funnits
någon efterfrågan. Varför har det då inte funnits nå-
gon sådan efterfrågan? Jo, därför att det saknats poli-
tiska beslut för en sådan efterfrågan. Det är, som sagt,
mycket svårt att få människor att agera lokalt och
tänka globalt. Vi tror att det finns en möjlighet att
åstadkomma det, inte bara genom marknadskrafterna
utan också genom politiska beslut.