Fru talman! Vi kan i dag onekligen höra historiens
vingslag genom kammaren. Det märks inte minst på
den upphetsade stämningen och på tonläget hos vissa
av debattörerna.
En samlad miljölagstiftning, som vi alla så länge
och så hett eftertraktat, skall nu bli verklighet i en
miljöbalk. Den har, som påpekats tidigare här i dag,
genom regeringens behandling fördröjts ett antal år
men därigenom inte blivit i motsvarande mån bättre
än det förslag som regeringen Bildt lade fram 1994.
Den har i stället fått ett socialistiskt och korporativis-
tiskt anslag.
Detta understryks av att det är just Vänsterpartiet
och Miljöpartiet som regeringen tvingats luta sig mot
för att få igenom sitt förslag, som t.o.m. strider mot
grundlagen. Dessa partier har inte förstått vad som
sker i samhället på miljöområdet utan är fortfarande
övertygade om att detaljregleringar och förbud är de
effektivaste miljöinstrumenten.
Fru talman! Det är ju så att miljöarbetet har flyttat
in i våra hem och i företagens styrelserum. Stövlarna
har bytts ut mot gympadojor och svarta skor i miljö-
arbetet. Enskilda människor tar i dag ett helt annat
ansvar för miljöfrågorna än för bara ett fåtal år sedan.
Låt mig redan nu i likhet med Göte Jonsson yrka
bifall till de moderata reservationerna 1 och 51 så att
det är gjort och så att jag inte, för tids vinnande, fres-
tas att yrka bifall till flera, även om jag till fullo stöder
alla de moderata reservationerna.
Jag skall beröra en del av våra reservationer. Låt
mig börja med naturresurslagen och vår reservation nr
7. Moderata samlingspartiet är av den åsikten att NRL
nu då denna lagstiftning skulle inarbetas i miljöbalken
också borde ha setts över och radikalt förbättrats, om
den nu över huvud taget borde vara med som en del
av miljölagstiftningen.
NRL är i grunden en exploateringslag och inte en
skyddslag. Det finns dock delar som har karaktären av
skyddslag, t.ex. älvskyddet. Detta talar för att den
trots allt skall smältas in i miljöbalken. Men då är
kravet desto större att den verkligen arbetas igenom
och anpassas bättre till miljölagstiftningen i övrigt.
Förhållandet mellan NRL:s bestämmelser om hus-
hållning med mark- och vattenområden och balkens
nya allmänna hänsynsregler är oklart. Det finns redan
i dag kritik mot att dessa bestämmelser i NRL är
otydliga.
Exempel på de allvarliga tolkningsproblem som
kommer att bli fallet är att den s.k. lokaliseringsprin-
cipen finns med på två ställen i balken, dels i 2 kap.