Fru talman! Det som utrikesministern läste upp för
ett par timmar sedan får inte bara förbli ord. Om vi
inte vågar fylla orden med innehåll blir de tomma och
saknar grund, och det går inflation i orden i utrikes-
politiken. Kan det vara därför som många människor
tycker att vi har en visionslös och fattig tillvaro? Är
det möjligen därför som kammaren i dag i princip har
varit tom på socialdemokratiska riksdagsledamöter?
Det är aldrig någon som ställs till svars i utrikes-
politiken. Det hänvisas till dolda förhandlingar, och
det uttalas vackra ord. Utrikesministern talar om glo-
bal rättvisa. Men vad vill regeringen egentligen?
Enligt min mening är vi ansvariga för att genomföra
det som vi begär av andra länder.
I dag har vi också hört Moderaterna positionera
sig i NATO-debatten, vilket också Folkpartiet gör
sedan länge. Helt okritiskt och helt utan nyanser säger
man att det enbart är positivt med en NATO-
utvidgning. Man talar som om ett svenskt medlem-
skap vore ödesbestämt. Då undrar jag: Bär Göran
Lennmarker skygglappar, eller ser vi exempel på det
traditionsenliga moderata tunnelseendet?
Är ett medlemskap i NATO ett mål eller ett medel
för förespråkarna, oavsett vilken tidsrymd man disku-
terar? Ingen vill förklara varför NATO borde utvidgas
eller hur ett svenskt medlemskap skulle bidra till
freden i vår omvärld. Jag saknar speciellt det globala
perspektivet i den här debatten.
Det låter som om det inte finns något alternativ.
Så får det naturligtvis inte vara. Så kan vi inte föra en
diskussion. Vi måste arbeta för att undergräva bety-
delsen av militära allianser - som stjäl resurser som
kan användas när det gäller de reella hot som vi står
inför - och bedriva ett aktivt nedrustningsarbete och
genomföra fredsbyggande insatser. Det är Miljöpar-
tiets mening.
Fru talman! Jag vill koncentrera mig på tre områ-
den i dag: kärnvapen, NATO och upprustning i Euro-
pa samt EU:s fredsfrämjande kapacitet och FN-
mandat.
Det finns en sak som jag tycker är väldigt intres-
sant att utveckla av det som utrikesministern sade i sin
deklaration. Det gäller det som hon sade om en av-
veckling av kärnvapen i Europa: Det går inte att byg-
ga en hållbar säkerhetsordning och varaktig fred med
massförstörelsevapen.
Vitryssland och Ukraina har föreslagit en kärnva-
penfri zon i centrala Östeuropa. Nyligen kom nyheten
att NATO avvisar detta förslag. Förslaget har motta-
gits med tystnad. Man har inte fått någon positiv res-
pons från omvärlden, inte ens från Sverige. Jag vet att
den svenska policyn har varit att vi har stött etable-
randet av kärnvapenfria zoner varhelst alla stater som
har berörts och som har intressen i regionen har varit
överens. Det tycker jag är en väldigt passiv inställ-
ning.
Var utrikesdeklarationen bara en läpparnas bekän-
nelse på det här området? Man borde i stället upp-
muntra NATO och Ryssland att lyssna på det här
förslaget. Men man har uppenbarligen valt att tiga.
Hur ser regeringen på NATO:s avvisande av den här
kärnvapenfria zonen? Detta måste för allt i världen
säga någonting om, och slå hål på talet om, det nya
NATO som alliansivrarna ständigt pratar om. NATO
är inte nytt. NATO bygger på försvarsgarantier och
kärnvapenavskräckning.
Fru talman! Jag skall gå vidare i debatten. Jag är
också intresserad av Sveriges utrikespolitiska mål:
nedrustning. Det målet har jag aldrig hört något parti
ifrågasätta i kammaren. Kan regeringen acceptera att
Europa börjar upprusta igen för att NATO skall kunna
utvidgas? Om man inte kan det undrar jag om det inte
kan ligga till grund för en rakare hållning från Sveri-
ges sida. Det har vi önskat oss från olika partier uti-
från olika utgångspunkter.
I en rapport gjord på begäran av den amerikanska
kongressen skisseras olika alternativ för hur vi-
cegradsstaterna skall försvaras om de är medlemmar i
NATO. Samtliga alternativ innebär ökade militärut-
gifter. Det spänner över kostnader mellan 61 och 125
miljarder dollar under en 15-årsperiod. Även det
billigaste av dessa förslag förutsätter att vicegradssta-
terna höjer sina egna militärutgifter med ca 60 %. Hur
ser utrikesministern på den aspekten av NATO-
utvidgningen?
Utrikesministern sade tidigare att Sverige i EU vill
utveckla EU:s förmåga till konflikthantering. Vi kän-
ner alla till det finsk-svenska förslag som är framlagt
om att EU skall ges militära muskler för att man skall
kunna genomföra fredsbevarande verksamhet. Är
utrikesministern beredd att i EU driva att man i för-
draget klart och tydligt skall skriva in att insatser
alltid skall vila på FN-mandat? Om utrikesministern
ursäktar kommer jag nu att föregripa henne litet
grand. Jag gissar att svaret blir att det inte behövs,
eftersom det är så självklart att ett svenskt deltagande
inte skulle kunna komma i fråga om det inte vilar på
FN-mandat. Om svaret skulle bli sådant undrar jag
varför man inte arbetar för att det skall skrivas in i
fördraget. Då kan den svenska hållningen delas och
eventuellt följas av alla EU-länder. Man måste i alla
fall sträva mot det mål som man säger sig förespråka.
Slutligen, fru talman, vill jag ta upp det som utri-
kesministern sade sist i regeringsdeklarationen. Hon
sade att svensk utrikes- och säkerhetspolitik skall
bidra till fred genom att komma till rätta med konflik-
ters bakomliggande orsaker. Utrikesministern räknade
bl.a. upp miljöhot och bristande framtidstro.
Vi som är församlade här i kammaren vet att riks-
dagen har slagit fast att säkerhetspolitik innefattar mer
än militära hot. Vi står inför andra reella icke-militära
hot. I stället för alla de inköp av militära material som
görs i Sverige och på andra ställen måste satsningar
göras för att motverka konflikthärdar. Det gäller t.ex.
de som utrikesministern räknade upp, och jag vill
lägga till den globala vattenbristen, sociala och eko-
nomiska klyftor inom länderna och inte minst det
globala perspektivet mellan nord och syd. När det
gäller den bristande framtidstron vill jag avsluta med
vad jag sade i början av mitt anförande. Bristande
framtidstro kan underbyggas av ord som inte har
någon mening eller av ord som man inte ser någon
praktisk effekt av. Vad ger det för signaler till de
personer som finns utanför detta hus? Målet för utri-
kespolitiken är nedrustning. Samtidigt får vi ständigt
höra från socialdemokrater i kammaren att den svens-
ka besparingen på vårt eget försvar absolut inte skall
ses som en nedrustning. Nej, den besparingen är i
stort sett gjord för att försvaret skall göras mer effek-
tivt och slagkraftigt.
I det sammanhanget vill jag återigen vända mig till
moderaterna: Står ni bakom det internationella målet
om nedrustning? I så fall undrar jag vad moderaterna
tar för ansvar för det målet.
Vad menar regeringen med global ekonomisk ut-
jämning? Jag är mycket intresserad av att höra utri-
kesministern berätta när den handlingsplan där vi ser
att regeringen konkret menar allvar med vad man
säger om global ekonomisk utjämning kommer att
läggas på riksdagens bord.