Fru talman! Den uppfattningen delar jag. Jag är
dessutom övertygad om att en EU-utvidgning och en
NATO-utvidgning som gör att Europas demokratier
framöver kommer att ingå i samma strukturer också
kommer att innebära att den militära rustningsnivån
kommer att sänkas rejält i Europa. Då skapar vi näm-
ligen förutsättningar för fred, säkerhet och samarbete.
Folkpartiet har, i den debatt som pågått de senaste
två åren, aldrig förespråkat ett svenskt NATO-
medlemskap. Vi har förespråkat att Sverige aktivt
skall medverka till att understödja en utveckling i
riktning mot strukturer, även militära, som skapar en
gemensam säkerhetsorganisation för Europa. Då ställs
frågan i debatten, av politiska motståndare och av
journalister, om Folkpartiet kan tänka sig att Sverige
är med i en sådan. Det vore ju märkligt om man sva-
rade nej på den frågan. Målet för vårt agerande har
aldrig varit svenskt medlemskap i NATO utan att
medverka till att NATO, som i dag är det militära
huvudspåret när det gäller att skapa en framtida ge-
mensam säkerhetsstruktur i Europa, också blir denna
gemensamma säkerhetsstruktur. Sedan får vi ta ställ-
ning till om Sverige skall vara med i denna eller ej.
Annika Nordgren frågar också hur man skall se
detta i ett globalt perspektiv. Såväl hon som övriga
här i kammaren vet att det inte finns något parti i
Sveriges riksdag som under Bosnienkonflikten mer
envetet än Folkpartiet krävde att även Sverige skulle
agera för att FN tog ansvaret. Så blev inte fallet, och
då står vi där med de europeiska lösningarna när det
gäller de europeiska problemen. Det är inför den
verklighetsanalysen som vi konstaterar att NATO är
huvudspåret. Som Annika Nordgren vet är det en
insikt som delas av alltfler av hennes partivänner i
exempelvis Tyskland.