Herr talman! Demokratin sprider sig i världen.
Från att för ett decennium sedan ha varit undantag är
demokratin nu den dominerande styrelseformen.
Särskilt glädjande är att demokratin på allvar fått
inte bara fotfäste utan också spridning i Afrika. Mer
än 30 länder i Afrika har haft sina första demokratiska
val, och i södra och östra Afrika är demokratier vanli-
gare än diktaturer. Även om situationen är bräcklig så
har ändå betydande framsteg gjorts jämfört med hur
situationen var bara för några år sedan.
Den positiva utvecklingen i Sydafrika efter av-
vecklingen av apartheid och de lyckligt genomförda
valen inger hopp. Trots ekonomiska svårigheter och
en utbredd laglöshet finns hos regeringen och hos
folket en stor optimism inför framtiden och beslut-
samhet att övervinna problemen.
Genom freden och försoningen i Moçambique ef-
ter mer än tio års häftiga inbördesstrider och som
ledde till att de första fria parlaments- och president-
valen kunde genomföras är nu situationen i hela södra
Afrika gynnsam för framväxt och stabilisering av
demokratin.
Inom SADC-samarbetet kommer den ekonomiska
integrationen att accelerera och Sydafrikas frihan-
delsavtal med EU, som jag hoppas snart blir verklig-
het, kan - om det hanteras rätt - ge ett värdefullt stöd
till den ekonomiska utvecklingen i hela regionen.
För att respekten för mänskliga rättigheter och
demokrati skall bli bestående är det viktigt att bygga
upp strukturer som främjar och kontrollerar att så
också sker.
Sverige bör därför i dialogen med länderna i södra
Afrika betona vikten av att det skapas regionala
strukturer för mänskliga rättigheter och demokrati.
Europarådet kan här vara en förebild. Erfarenhet
från Europa visar att integrationsarbetet när Euro-
parådet bildades för snart 50 år sedan startade just
med mänskliga rättigheter och demokrati.
En möjlighet som vi moderater har pekat på vore
att SADC-samarbetet fick mer fasta strukturer när det
gäller att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättig-
heter och demokrati bland de tolv länder som är
medlemmar.
Detta skulle kunna vara en naturlig följd av det
framväxande parlamentariska samarbetet som nu sker
inom organisationens ram. Europarådets konventioner
och mekanismer kan tjäna som förebild.
En sådan verksamhet skulle kunna finansieras ge-
nom EU-biståndet, eftersom det handlar om regional
integration där erfarenheterna från det europeiska
integrationsarbetet kan vara intressanta. Detta, herr
talman, bör Sverige agera för inom EU.
Jag har här valt att visa på en möjlig positiv ut-
veckling även för delar av Afrika. Massmedierna
förmedlar dagligen en annan bild från andra delar av
Afrika.
Inbördeskriget i Sudan har pågått i 13 år utan att
omvärlden har brytt sig särskilt mycket om att mer än
130 000 människor mist livet och att 300 000 männi-
skor har tvingats att fly. Det håller nu på att utvecklas
till en regional konflikt. Sudan anklagar Etiopien,
Eritrea och Uganda för att stödja den sudanesiska
gerillan militärt. Samtidigt anklagar Zaire Uganda för
att ha sänt tusentals soldater in i Zaire.
Konflikten kring de stora sjöarna i centrala Afrika,
som redan förorsakat så svåra lidanden för befolk-
ningen i de omgivande länderna och skapat så stora
flyktingtragedier, håller på att utökas med ytterligare
näraliggande länder.
Ett stort ansvar vilar nu på FN att försöka att lösa
dessa nya konflikter innan ett större krig med många
inblandade stater utbryter. Ingrid Näslund har tidigare
i dag berört detta.
Herr talman! Jag vill betona vikten av att Sverige
genom sin plats i säkerhetsrådet med kraft agerar för
ett snabbt ingripande.