Fru talman! Indragningarna måste också drabba
biståndet, sade utrikesministern. Men så var det inte
tänkt, när Geijer, Hernelius och Bengtsson formulera-
de sig för 20 år sedan. Tanken var ju att vi skulle se
proportionerna globalt och att svenska ekonomiska
bekymmer inte skulle betalas av världens allra fatti-
gaste. Det var tanken, men den har Socialdemokrater-
na, Moderaterna och Centern övergivit. Nej, modera-
terna har ju aldrig varit med på den vagnen över hu-
vud taget.
När det gäller ASEM-utvidgningen har jag hört
ryktas att Burma skulle kunna vara aktuellt, även om
inte utrikesministern sade det. Att en utvidgning
skulle kunna ta in Burma medan det demokratiska
Taiwan stod utanför är nästan horribelt!
Utrikesministern sade också att alliansfriheten inte
är ett mål utan ett medel och antydde att en förändring
kan komma till stånd framöver. Vi vet inte, men vi
skall ha en öppen attityd. Jag konstaterar att detta är
en helt annan formulering än den statsministern hade.
Han sade att vi är alliansfria och så skall förbli.
Fru talman! I måndags förra veckan träffade jag
här i riksdagen 200 gymnasieungdomar som under
veckoslutet hade deltagit i en konferens anordnad av
Peace Quest och Svenska FN-förbundet. Temat för
konferensen var idéer till ett bra FN. Resultatet av
ungdomarnas diskussioner finns i en 30-sidig sam-
manställning. Jag måste säga att det var en fantastisk
upplevelse att få träffa 200 gymnasieungdomar som
tillbringat en hel weekend med att borra sig in i frågan
om hur vi skall forma FN. Jan Eliasson fick detta
dokument, så det finns på departementet. Det går
alltså bra att ta del av det, vilket utrikesministern
kanske redan har gjort.
Jag vill ändå lyfta fram ett par saker som ungdo-
marna säger i skriften.
Demokratisering av FN:s säkerhetsråd - möjliga
lösningar: Vi anser att förändringarna i rådets sam-
mansättning inte bör främja vetorätten utan i stället
inskränka den. Säkerhetsrådet bör utökas för att få en
rättvisare geografisk representation. Dock får rådet
inte bli så stort att det blir oförmöget att fatta snabba
beslut.
I dokumentet tar de upp förebyggande av fredsbe-
varande insatser, FN:s finansiering, vapenexporten,
m.m. De har många goda förslag. Jag lyssnade på
ungdomarna och slog sedan på tv:n där hemma, som
förflyttade mig ned till Serbien och Belgrad. Jag såg
hur ungdomarna där går ut och demonstrerar för att
resultaten av demokratiska val skall gälla. Detta inger
hopp. Det är viktigt att säga det här i debatten, därför
att det ibland kan bli litet dystert. Men när ungdomar-
na visar sådan entusiasm och kraft kan man andas
optimism.
Jag skall sluta med att tala om ett stort bekymmer
inom utrikespolitiken. Det rör Iran. En av världens
grymmaste regimer finns ju i det muslimskt funda-
mentalistiska Iran.
Det har nu gått åtta år sedan ayatolla Khomeiny
dömde Salman Rushdie till döden. Mordhotet riktar
sig inte bara mot Satansversernas författare utan även
mot dem som haft med boken att göra när det gäller
att trycka den. Samtidigt har förföljelserna mot förfat-
tare och journalister i Iran stegrats de senaste måna-
derna. Utrikesministern nämnde fallet med Faraj
Sarkoohi, som torterats och förnedrats för sin vägran
att böja sig för regimen.
I Storbritanniens parlament finns en grupp för
mänskliga rättigheter, liksom vi har en här i riksda-
gen. Den gruppen har gett ut en rapport om den irans-
ka statens terrorism. På framsidan av rapporten finns
en bild av Zahra Rajabi, som mördades i Istanbul för
ett år sedan. Hon var en av de i raden av oppositionel-
la i Iran som fått sätta livet till.
Inom ramen för Euro-islam-projektet hölls 1996
en konferens i Jordanien. Nyligen har vi fått veta att
en av den svenska regeringens delegater var författa-
ren Jan Myrdal. Det är en person som offentligt för-
svarat dödsdomen mot Salman Rushdie och gått i god
för historieförfattaren Robert Fourisson, som påstår
att judarna ljugit ihop förintelsen.
På vilket sätt tror utrikesministern att en sådan ut-
nämning stärker Sveriges möjligheter att hävda de-
mokrati och mänskliga rättigheter? Vilken signal om
mänskliga rättigheter i stater med muslimsk befolk-
ning tror utrikesministern att vi sänder med en sådan
utnämning?