Herr talman! Under dagens debatt har flera talare
berört Sveriges samarbete med Central- och Östeuro-
pa. Det var våren 1995 som regeringen lade fram ett
förslag till nytt program för Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa. Utrikesutskottet framhöll i
sitt betänkande att samarbetet intar en central plats i
svensk utrikespolitik och att det är ett grundläggande
svenskt intresse att utvecklingen i dessa stater leder
till en fördjupad demokratisk kultur, ekonomiska och
sociala framsteg, förbättrad miljö och en ökad öppen-
het mot omvärlden. Samarbetet syftar till att främja
säkerheten, demokratin och en bärkraftig utveckling i
hela Europa.
Utskottet konstaterade att en mångfald kontakter
håller på att utvecklas med dessa länder och att sam-
arbetet inte enbart sker genom centrala myndigheter
utan utvecklas på en mängd olika nivåer i det svenska
samhället. Enskilda organisationer, folkrörelser,
kommuner och andra regionala organ spelar en viktig
roll i samarbetet.
Fyra mål ställdes upp, nämligen att främja en sä-
kerhetsgemenskap, att fördjupa demokratins kultur,
att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling
och att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.
I juni 1996 fastställde dessutom regeringen riktlin-
jer för jämställdhet i utvecklingssamarbetet med
tredje världen och i samarbetet med Central- och
Östeuropa.
Herr talman! Som utskottet påpekade i sitt betän-
kande är det viktigt att det samarbetet utvecklas på en
mängd olika nivåer. Jag tänkte därför ta tillfället i akt
och berätta om det samarbete som har utvecklats i min
hemkommun Hudiksvall - inte för att det samarbetet
är unikt utan snarare för att lyfta fram ett av många
goda exempel på det samarbete som pågår runt om-
kring i vårt land. Det handlar om utrikespolitik som
av tradition skötts på diplomatisk nivå, men som nu
håller på att bli en fråga med stark lokal förankring.
Hudiksvalls kommun samarbetar med Rakke
kommun i Estland. Rakke är en liten kommun med
2 546 invånare bosatta i 14 byar. Den största byn är
Rakke med 1 432 invånare. Den ligger vid järnvägen
mellan Tallinn och Tartu. En sovchos och en kalk-
stensfabrik var tidigare de största arbetsgivarna i
kommunen. Sovchosen delas nu upp till privata jord-
bruk, och kalkfabriken, som varit nedlagd sedan
1992, drivs sedan ett halvår i mindre skala. I kommu-
nen finns tre skolor, en lågstadieskola, en grundskola
och ett gymnasium. En del av kommuninvånarna
arbetar med skogsarbete. Det finns 25 privata jord-
bruk och flera privata företag.
Hudiksvalls kommun fick via länsstyrelsen och
Kommunförbundet kontakt med Rakke kommun re-
dan våren 1993. Länsstyrelsens och Kommunförbun-
det ville kanalisera kommunernas engagemang till
Gävleborgs vänlän Väst Viru län. Enligt önskemål
från Rakke beslutade Hudiksvalls kommunstyrelse i
full politisk enighet i november 1993 att påbörja ett
utbyta kommunerna emellan. Det handlade framför
allt om att förmedla kontakter och ordna studiebesök
för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Hudiksvalls
kommun deltog med personal och förtroendevalda,
och tjänstemän från Rakke besökte Hudiksvall.
Forsa folkhögskola, som också ligger i Hudiks-
valls kommun, har tagit emot ett stort antal lärare som
deltagit i språkundervisning och gjort studiebesök i
kommunens skolor. En lärare från folkhögskolan har
varit i Rakke och undervisat i språk.
Jordbrukare i Hudiksvall tog emot fyra unga jord-
brukare från Rakke som praktikanter under tre veckor
sommaren 1994. De kontakter som då knöts varar
ännu. Värdfamiljerna från Hudiksvall har varit på
besök i Rakke.
År 1995 skänkte Hudiksvalls kommun två
brandbilar till kommunen i Estland. Vid överlämnan-
det fick brandmännen i Rakke en kort utbildning om
bilen, och senare var två brandmän i Hudiksvall för
utbildning och studiebesök.
Även på det kulturella området har samarbete fö-
rekommit. En jazzgrupp som består av musiker från
Hudiksvall och Estland har med stöd från kommunen
gjort turnéer både i Sverige och i Estland.
Jag anser att det är oerhört viktigt att ungdomar
har möjlighet att knyta kontakter över gränserna.
Detta skapar förståelse hos dem för de problem och
den kultur som finns i våra grannländer och ute i
världen i övrigt. Hudiksvall har varje sommar ett
utbyte av feriearbetande ungdomar med de nordiska
vänorterna Namsos, Kaskö och Maribo. Sommaren
1996 deltog också en gymnasist från Rakke.
Det samarbete som jag nu berättat om hade alltså
redan inletts innan regeringen och riksdagen beslutade
att avsätta medel till samarbetet med staterna i Cen-
tral- och Östeuropa. Tack vare det beslutet blev det
möjligt för kommunen att utveckla och intensifiera
samarbetet. Kommunstyrelsen beslutade i januari
1996 att stödja något eller några av de projekt som
Rakke kommun framfört önskemål om. Kommunsty-
relsens ordförande i Rakke besökte Hudiksvall våren
1996 för att diskutera tänkbara projekt. Han framför-
de önskemål om att få samarbeta kring socialvård,
miljö, energi och demokratiutveckling.
Man ville lära sig hur socialvårdssystemet funge-
rar i Sverige, hur man tar hand om föräldralösa barn,
missbrukare och deras barn, åldringar och handikap-
pade, vilka hjälpmedel som finns för handikappade
och hur man planerar för den egna socialvårdens
utveckling.
Det ledde till att en plan för detta samarbete utar-
betades. Personal från Hudiksvall besökte Rakke
under våren 1996 för att diskutera hur arbetet skulle
läggas upp. I november 1996 reste fem tjänstemän
från äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen
och omsorgen om utvecklingsstörda till Rakke. Där
genomfördes en fyra dagars utbildning som inleddes
med en diskussion om demokratiskt styrelseskick,
lokal demokrati och offentlighetsprincipen. Därefter
gav man en introduktion om vår socialtjänstlag, hälso-
och sjukvårdslagen, äldreomsorg, individ- och famil-
jeomsorg, missbruk och handikappomsorg. I utbild-
ningen deltog omsorgsarbetare, lärare, logoped, om-
sorgschef, hemmafruar - bl.a. en kvinna med ett ut-
vecklingsstört barn - och dessutom en redaktör från
lokaltidningen. Steg två i den här utbildningsplanen
innebar att omsorgschefen från Rakke under en vecka
i slutet av januari i år fick möjlighet att fördjupa sina
kunskaper om vårt sociala system, och därefter kom
även de övriga deltagarna till Hudiksvall.
I söndags avslutades steg tre i den planerade ut-
bildningen. De tolv som deltog i utbildningen hade då
under en dryg vecka studerat verksamheten på det
sociala området i Hudiksvall, och gruppen hade då
också utökats så att även en kvinnlig jurist som arbe-
tar i Rakke kommun deltog.
Rakke kommun ligger inom ett vattenskyddsom-
råde, Pandivere, som är föremål för skyddsåtgärder.
Området består av de bästa jordarna i Estland och var
under Sovjettiden hårt exploaterat av intensivt jord-
bruk. Undermålig avlopps- och avfallshantering har
bidragit till kraftig förorening av såväl yt- som grund-
vatten. För att förbättra förhållandena har tio kommu-
ner i området startat ett projekt för åtgärder inom
avloppsvattenhantering, renhållning, sanering av
gamla militärbaser, miljöövervakning, planering och
utbildning. Rakke kommun är framför allt engagerat i
ett delprojekt som handlar om avfallshantering. Det är
här som Hudiksvalls kommun kan bidra med erfaren-
hetsutbyte i ett första skede. Bl.a. kommer en sopbil
att transporteras till Rakke.
Personal från Hudik Kraft har besökt Rakke för att
diskutera energifrågor. På det området vill man ta del
av vårt kunnande när det gäller tekniska lösningar för
att bl.a. klara en energisnålare uppvärmning av bostä-
der. Både i fråga om miljö och energifrågor är man
ännu bara i ett inledningsskede, men intresset för
samarbetet är mycket stort hos kommunens personal.
Det finns ett stort personligt engagemang hos många
tjänstemän, vilket underlättar arbetet.
Demokratifrågor och jämställdhetsfrågor går som
en röd tråd i det här samarbetet. Det är framför allt
kvinnor som deltagit i samarbetet på det sociala om-
rådet. Diskussioner om demokrati och svenska kvin-
nors deltagande i arbetslivet och politiken blir en
självklar del av samtalen som förs. I och med att det
är möjligt för kvinnorna från Rakke att besöka Sveri-
ge ser de också att demokratin och jämställdheten
fungerar i praktiken och inte bara är något som vi
talar om.
Något som är oerhört positivt i det här samarbetet
är den starka folkliga förankring det har. När besökare
kommer från Rakke är de i stort sett varje kväll in-
bjudna till familjer i Hudiksvall. Det är både tjänste-
män och förtroendevalda som står för värdskapet och
det knyts vänskapsband som består. Det är också
viktigt att poängtera att det är ett samarbete som inte
är enkelriktat.
Herr talman! Som jag sade inledningsvis har jag
inte valt att berätta om samarbetet med Rakke för att
det är unikt, utan för att det av förklarliga skäl är det
som jag bäst känner till. Men det fungerar på liknande
sätt i många kommuner runt om i Sverige. Genom att
medel har ställts till förfogande blir det möjligt för
kommuner och organisationer att fördjupa samarbetet
på ett sätt som leder till ökad folklig förankring och
stor förståelse för att säkerhets- och förtroendeska-
pande samarbete leder till gemensam fred och säker-
het och till varaktig välfärd för oss alla.